Aftonbladet – 11 augusti 1862, sida 3

UNnNas UlirackdHagv Halland I8G UL AVILlesR samma män för ändamålet. De ha nog a det föredöme, de svenska bolagen på vest kusten gifvit, och de hehöfva endast enga ra ett par af dessa bolags fiskare för at ra norrmännen förfaringssättet vid. förva ringen och insaltningen. Tf 7 4 UTRIKES DANMARK, Påbudet att pass skola viseras vid be skiekning eller konusalat är nu upphärfdt fö danska och österrikiska undersåter, resande i de respektive länderna. I Feedrelandet för den 5 Aug. läses: Ryktet har i flera dagar glunkat om un derhandlingar, som regeringen har föreha med en äldre statsman, och allmänt bar för. modats att dessa underhandlingar rört Holsteins angelägenheter. Vi tro icke heller att ryktet häri har baft orätt; men huru iångt underhandlingarne avancerat — oi de, såsom man i dag antager, ha ledt till en öfverenskommelse, i följd af hvilken nya åtgärder snart skulle kunna väntas, derom veta visännu i denna stuhdingenting. Efter allt hvad som skett och efter regeringens hela yttre hållning är det svårt nog all tänka eig att det nya, hvilket, efter hvad som synes nu åtminstone påtänkes, skall blifva verkligt afgörande och verkligt till fredsställande; men emellertid är det dock ej värdt att uppgifva allt hopp derom innan :ången blir bekant.? Österrike och Preussen kunna nu icke längre komma öfverens i danska frågan. Danska kons3-ljpresiderten hade i sin sed. naste cirkulärnot till åtskilliga vänskapliga makter bestridt, att Danmark: skulle hafva 1851—52 gifvit tyska förbundet vissa försäkringar i afseende på Slesvig. Preussiska utrikesministern uppsatte till svar derå ett förslag till not, som han meddelade österrikiska kabinettet för att detta skulle förena sig derom. Men österrikiska kabinettet har icke kunnat gå in: på detta, emedan förslaget innehåller fordringar i-afseende på Slesvig, hvilkas erkännande från Österrikes sida Ungern per analogiam ekulle kunna vända sig till nytta. Således är notvexlingen nu tillsvidare afbruten. . FINLAND. Tidningen Abo Underrättelser, som i an seende till utgifvarens iråkade obestånd un der en kort tid icke kunnat utgifvas, har pu åter begynt utkomma. ITALIEN. Grefve Vimercati skulle afresa till Paris med ett bref från Vietor Emanuel till kej. sar Napoleon, hvaruti konungen skall löfva att ej försumma något som är nödvändigt be att. hålla Garibaldi inom lagliga skranOr. Från Turin itelegraferas..den: 6dennes: Enligt hit ankomna underrättelser från Palermo hoppas man ännu på en fredlig lös ning. Ett utspridt rykte, enligt hvilket Garibaldi skulle hafva förklarat, att han vore snnad öfvertaga diktaturen; saknar alligrund. Uti Palermo råder fullkomligt lugn. Några deputerade af. venstern: hade med försonligan tänkesätt alrest till Sicilien. Anöfartyget Evenement, som hade 100 frivilliga ombord, hade återvändt från:Palermö, der det blifvit hindradt attlägga till. Den 4-dennes afsändes från Palermo 8 bataljoner infanteri och ett batteri till Corleone. Det säges att 300 frivilliga nedlagt vapen. Palermos prefekt, general Cugia, bade sändi en :deputation med konungens, proklamation till: Garibaldi, hvilken förkastade destill-honom framställda bönerna att foga sig efter konungens önskan och vägrade mottaga ett från general Medicis till honom stäldt bref. Uti deputeradekammaren hade Soffi den 6 dennes. angripit krigsministerns dagorder till armån. Ministern svarade, att: han vore öfvertygad satt han uttalat landets och hä rens tänkesätt: Regeringen skulle göra allt möjket för att undvika inbördeskrig, men ej företaga något, som var stridande mot nationens vilja. Hären är konungen :trocen och skall veta ait göra sin pligti Senatea hade den 4 dennes-genomen motiverad dagordning anslutit sig till tkovung Vietor Emanuels patriotiska och högnuade afsigtert. Detta var att vänta. Konöngens :menifest hade äfven! uti Neapel väl emottaget, och man hyste der en, ott reveringen skulle begagna de secenust timade händelserna till att på skynda romerska frågans lösning. Man kan nemligen endast på detta sätt förklara Ratazzis farliga åtgärd att ställa konungen per sonligen mot Garibaldi.Om Garibaldi al Vietor Emanuel afbålles från sitt lösningsförsök, så falter syditalienarnes heia misstroende och förbittring på konungen personli gen, om saken på nytt fördröjes eller afgöres mot nationens önskningar. Om således Ratvzzi icke vill eller kan förverkliga Gar baldis plan, så kan man förmoda en rörelse, al hvilken mazzinistiska partiet vän tar sig republiken, samt de bourbonistiskt klerikala en muratistisk restauration såsom en öfvergång till bourbonernas slutliga åter vändande till Neapel och Paris. Detta ä åtminstone de personers åsigt, hvilka äre noga bekanta med ställningen på balfön. Tadörendance Belee vilkarttömsermn. sont