vragt larungen yrKeSstatalsneven, nvarut nan knappast ens kunnat åläggas någon förpligtelse utöfver hvad som hans: egen insigt af sitt intresse att ega skickliga biträden kunnat anvisa honom. När man tager känaedom om dessa förhållanden, kan man icke undra öfver, att en mängd yrken befinna sig på en låg PIveekltepanke så väl hvad det vetenskapliga som det pä vy vidommier, och att man så föga tillgodogjort sig andra länders fråmsteg och förbättrin: sar. Det är smaken för och eggelsen till sådana ansträgningar, som den rätta yrkesbildningen gifver, och som göra yrkesdriften till en ambitionssak i stället för etttungt och förhatligt dagsverke, hvilket man ötverstökar endast för att sedan fåledighet. Den zoda verkan af dessa bildningsanstalter för de industriella yrkena har redan tydligen låit förspörja sig, mer ännu mera skall den förmärkas efter några decenier, då inflytel? sen hunnit genom. eleverna, som från skoiorna utgått, sprida sig vidsträcktare och stegra anspråken både på produkterna och .tbetarne. Första tanken på en slöjdskola i Stockaolm är icke äldre än från år 1844, då ar.isten Mandelgren; nyligen hemkommen från: no utrikes resa, meddelade sig on: saken med. ornamentsbildhuggaren Ablborn och -tickaren Berlin. Dessa tre enskilda pers6ner grundlade nu en skols, Hvilken kostsadsfritt logerades uti akademiens förde frit sonsterna hus och snart räknade 40 elever avilket antal efter bandväxte till 60 Bland. lessg elever var sedermera skulptöten For: rander, orgelbyggaren Nyberg och marinmålaren Cedergren. Då skolan sålunda ett ir fortgått och det redan börjat låta känna sig, att idn till densamma var större än verkställarnes krafter, hvilket äfven vid många f skolans sednare utvecklingsstadier försports och alltid. haft något nytt steg framåt dl följd, uppträdde framl. sieppsbyggmäztaren Andersson på sitt kraftiga och varmnjertade sätt med ett förslag om bildandet I ett sällskap, som skulle öfvertaga elöjdskolan 7). Vid ett möte med åtskilliga ins Justfiidkare hos guldsmeden Fermund bil ade sig detta sällskap, som i förstone kalades svenska föreningen, men sedan erhöll :amnet svenska slöjdföreningen. Vid ett sytt möte under ordförande af dåvarande Bg, gle ra Sprengtporten valdes direkLion för sällskapet och föreståndare för sko: ;an. Till den sismämnda betattniögen erhöll sedermera föreståndaren för teknologieka inr stititet Wallmark de flesta rösterna; Då han afsade sig förtroendet blef kaptenen Cronstrand dertill utsedd. Närmast i rösteal var artisten Mandelgren. Under dessa syd auspicier öppnades skolan den 11 Jan. 1846, uti lokaler i rådhuset och Kastenhoffshuset, samt sedan, i stället för det sistnämna, uti polisens nuvarande lokal. HElevan: alet hade stigit till 100; undervisningen ut. vidgades småningom och flera lärare anto308. Föreståndaren och rektorn bedref på kraftfullt sätt en ihärdig agitation för an? skaffande af medel till undervisningens be: cvstande, och sådana erhöllos jemväl; så väl I staden som af staten: År 1851 NT skalen till Brunkebergs hotell och 1857 til Mäster Samuels gata, der den pu befinnes och vid hvilken gata man hoppas att dem wmadiserande skolan slutligen skäll med -egeringens och ständernas bistånd komma wider eget tak: Ritning till-nybyggnad för skolan är nemliget på regeringens befallhitig ff öfverste Stål och kapten Björkman upp :jord; och man hoppas, att KM:ts tilläms iwåde proposition derom till ständerna skall ona afseende. Kapten Crofistrand, som Fr iter förbittrade strider inom skoldirektionen ch SR icke blef: till: föreståhiareplatsen omvalu, efterträddes 1859 af köpnen i ingeniörkåren Björkman; hvilken -i amråd med lärarne ne ett nytt; på rationella grunder tygdtu derVistingssystem, avarigenom så väl en betydlig utvidgning at åroämnernas antal, isynnerhethvad qvinnoundervisningen vidkommer, eg0e rum, som indervisningen gjordes bättre tillämjlig. för !e särskilda yrkenas behof;och btef-i orlets fulla ning em på samma gång som teoretisk. Uhder en samvetsgrann och usigtsfull: ledning, hvarvid hr Björkman inagt stora förtjenster, som i Hög grät till-unnit honöm industriidkarn8 förtroende, var skolan kommit i verklig. blomstring. Elevantelet; som ifrån att vid skolansbör: jun hafva uppgått till 40, nävtgör icke in 1re 933, deraf 274 qvinliga, och bland de sanliga största antalet tillhörande yrkena, 2ör numera så väl lokalen som läraretititalet (18 öfverlärare deh 9 biträdande läräre) otilråckligt och påkaller: förhöjning. i skolans ahslag, hvitket nu utgår från statew med 15,000 rår — ett relativt ringa belopp jemfördt med-det, . som de föga besökta slöjdskoloriit i provinsernå lavi stötsbidräg — samt från ståden 6000 rår till hyresköstaad. Det öfriga tillflyter från slöjdföreningen, dö obetydliga skolafgifterna från eleverna och frivilliga gåfvor m. m, Man fibner häraf, huru en riktig tanke, som afser fyllandet af ett allmänt behof, bereder sig: väg genom alla svårigheter och alltmera vihner srund och skaffar sig erkännande. Ifrån att ursprungligen hafva värit en enskild stiftelse, bar slöjdskolan nu till större delen blifvit en statens institution-eeh både gilvit anlednitg till OcN tjenat såsom förebild för slöjdskolorna i landsorten, hvilka äro ett den nyaste tidens verk. Den har på samma gång blifvit en sporre både på akademien för de fria konstettia och teknologiska institutet, utan att-dock gå4 vägen för någondera. Vid de RR åniga expositionerna af elevernas arbeten har man haft tillfälle att iakttaga de glädjande framsteg, som skolan gjort; och sedwast hafva dessa och skolmetoden vunnit ett hedrande erkännände uti den medalj, somrskölstvun: nit vid verldgexpositionen i Londot för sitt der exponerade vackra prof af elevernas ar