Aftonbladet – 8 augusti 1862, sida 3

ders ikningskomit tillkännagifvit, att sedan män verkställt alla erförderliga operationer, har mån uppvärmt dessa grönsaker i oförtennta kopparkärl. och derefter låtit. dem i långsamt svalna, för attgifva dem den gröna i färgen, utan hvilken allmänheten ej skulle janse dem goda. Han inställde under en tid jdetta förfaringssätt, men erhöll genast bittra klagomål från kunder öfver att han gifvii Idem dålig vara. Den präktiga färgen är i spansk gröna, är döden: Det torde ej vara I bekant för alla, att rom ursprungligen. är i! i hvit; oljen ur sockerrörets bark ger honom laromen; men ingen färg. Mån färgår honom i Demarara med brändt socker, i andrå vestindiska kolonier med åndra ämnen. :; Hvarföre, kån man ej bestämdt utröna; enligt en uppgift, emedan man fordom hållii honom länge i källaren, ofta på fat, af hvilin i kas trä han blifvit färgad; då nu de euro; peiska konsumenterna en gång blifvit vane I vid färgen, åstadkommer man alltid denne i med konstlade medel. Utan; den :gansks : oväsendtliga egenskapen brun färg hade sannolikt icke hela industrien uppstått, att med len blandning af potatessprit och björktjära gifva halfva verlden hufrudvärk. Ett tredje exempel vilja vi hemta från parfymerierna. Såsom bekant är, förstår man att draga vissa blommors doft ur helt andra ämnen. Ehuru akten är fullkomligt lika, eger en köpare allt skäl att klaga, då man säljer ett destillat af gammal ost för pomeransolja; men i han borde-vänja sig af med att lägga vigt på, att han får det ena eller andra; hav skulle direkt begära ostdestillat och icke pomeransolja. Han skulle icke förlora något derpå, men väl hastigt nedtrycka det orimliga priset på parfymerierna. Han borde ej fästa sig vid namnet, utan nöja sig med saken. Ännu mycket annat kunde här vara att omtala.. Många ämnen ha förut blifvit fram bragta i en bestämd form ellet erhållit Hann efter det ursprungliga hemvistet. Sedermera har man funnit dem i en annan form eller på en annan ort, lika goda, kanske bättre: men språkbruket hade en gång stadgat benämningarna. Stundom har hamnets ur-sprungliga betydelse gått helt och hållet förlorad; ingen förutsätter t. ex. att german yest är infördt från Pyskland eller venetiansk terpentin från Venedig. Andra nåmrn deremot förstås ännu afallmänheten i deras ursprungliga: mening, och minuthandlaren är ). derföre nästan tvungen att tala osanning. I många fall vet icke ens minutkändlåren. utan blott importören, om varan verkligen är hvad den gifves ut för. Det är obestridligt att bibehålländet af benämningar, då de ) längre äro sanna, i allmänhet befrämjar en vana af. oärlighet; men köparen är like ansvarig för detta bibehållande som säljaren. Af brässelspetsarne heta de båda bästa åorterna Valeåciennes och Angleterre; då man underrättar Sig om; hvarifrån dess namn kommit, erhåller man den upplysningen, att den förra sorten ända: till 16:de århundradet fabricerades i Vaälenciennes och derifrån kora till Belgien, och att den andra åldrig blifvit tillverkad i England; hvarifrån det oriktiga namnet-kommer; vet man ej, men det bibehälles af de engelska köpmännen, sor insmugla spetsarne och sälja dem så som engelskt fabrikat. : . Med förfalskningsindustrient nära be slägtad är vällukternås vetenskap, såsom L. Bucher kallar den. Den är icke ett barn åf vår tid; såsom en och annan skulle kunha tro, tan nästan lika gammal som verlden. Ami de la tete fanns redan på Faraodernas tid. I Salomos Höga visa är äfven åtskilligt att inhemta, och profeten HeseKiel beskyller judarne att sjelfva njuta af de vällukter, som: voro bestämda för gudstjen oo Virak (första kådan af indiska trädet Bozwellia dentata) brann redan på de egyptiska altarena. Hinduerna voro förnerligt hedradt hos dem. Grekerna på se: dare tiden och isynherhet romarne under kejsarnes tid riktigt excellerade i Svällukterdas vetenskapX. En romersk sprätts toilett på de första kejsarnes tid var hufvudsakligen förI sedd med tyska artiklar. Efter civilisationens införande råkade vetenskapen? temligen i lömska; och det fanns en tid, då de små Haskorna på en elegant dams. toilettbora ihnehöllo helt andra substanser. Markisinnan de Brinvillier valde mellan Manna de 3I:t Nieölas och arsenik, likasom en dan i våra dagar mellan Ess-bouguet och ReineHortense... ?Det finns: ej en enda dam i, Neapel, skref abbe Gagliani år 1782. som, ej på sitt toilettbord har en liten, flaska med. gift, klart samt-luktoch smaklöst som källvatten?. Såmtidigt med destillerinsen åf gifter bedrefs beredningen af lifselixirer.y .det var. dock just .alkemisterna. som händelsevis åter frambragte parfymer. De underbaraste Upptöckterna i Beredninger af vällukter har väl först den. nyaste tider gjort; och mången täsarinna torde med förvåning böra ur hvilka källör imehållet i hennes luktflaskor flutit... Man har lyckats tillverka päronolja af finkelolja och svafvelsyra; äppleolja af finkelölja -och pöttaska: ananas. essence, sedan dess mycket begagnad till.beredning af ananas-ale, af härsket smör eller öst med socker och svafvelsyra; er olja, som åtminstone till Tukten helt och j 4 j E p i in åa i i ( träffliga parfymörer, men yrket var ej syn-. höllek slikgar bittermandelolja och smycket ; sietigt, vänd åt fremlingen läste således kapten Wragge följande: : Femtio Punds belöning. Ett. ungt fruntimmer afvek från sitt hem i. London tidigt på morgonen; den 23 September 1816. Ålder: aderton år, klädsel: djup sorgdrägt. Utseende: håret brunt, al en särdeles ljus färg, ögonbryn och ögonhår närkaro: Jinga avi Kant kon nvanket Klalei