Aftonbladet – 8 augusti 1862, sida 2

mina egna sorger, kän göra sig gällande hos mig. Hvad jag kan anföra som medverkande till att öppna edra ögon för den verkliga faran och stärka er öfvertygelse om nödvändigheten att genast afvända den, det säger jag ock, trots det lidande som jag känner, utan tvekan och utan förbehålli sanihet. Ännu ett ord och jag har sagt allt. Sista gången, som ni kom hit, kommer ni ihog ara Magdalen då gjorde oss förlägna och ledsna genomsatt tråga er huruvida hön hade rättighet att bära sin fars namn, kommer ni ihog hur hon envisades med sina. frågor, ända tills hon tvingat er att medgifva att -hon och hennes syster, juridiskt taladt; voro utan namn? Jag vågar erinra -er, härom, då ni har hundratals klienter ech deras affärer att tänka på, och således. väl kan hafva förgätit denna sak. Huru mycken naturlig ovilja hon annars må halva för att bedräga oss öch förnedra si sjelf genom att antaga ett falskt namn, så har detta samtal med er utan tvifvel betagit henne den. . Vi måste taga reda på henne genom ett signalement, — på annat sätt återfinna vi henne ej. ie : ; Jag kan ej erinra mig någotvidare;ysom kan vara er till ledning vid denna beklagansvärda. händelse. Låt, för Guds skull hvarken: omkostnader seller .bemödande. spåras. Jag skickar detta bref. med ett särskildt bud; ni bör hafva det i edra änder sednast klockan tio denna morgon. Gif mig ett pär rader till svar, så att jag vet alt ni genast har tagit några mått och steg. Mitt enda hopp att kunna lugna Noralv är om jig visar benne ett uppmuntrände ord af er hand ; Alltid, bästa sir er uppriktigt tillgifoa Harriet Garth. 3. Från Magdaleh till Norah (inneslutet i ett nd föregående ere): Min älskade syster! — Försök. att förlåta mig. Jag har stridit med mig sjelf, till dess