Aftonbladet – 6 augusti 1862, sida 2

Då är jag för min del färdig att lemna det redan i morgon.? Magdalen spratt till der-hon stod borta vid fönstret, då hennes syster sade dessa ord och såg på mr Clare med det första obeslöjade uttryck af ångest och oro, som hon ännu hade visat. ?Var inte ond på mig?, hviskade hon och böjde sig ned till den gamle mannen med en oväntad ödmjukhet i blicken och en nervös häftighet i sitt sätt. Jag kan icke fara utan att först få träffa Frank.? Du skall få träffa honom?, svarade mr Clare. Jag är här för att tala med dig derom då affärerna äro afslutade.? Det är alldeles öfverflödigt att påskynda er afresa såsom ni föreslår?, fortfor mr Pendril till: Norah. ?Jeg kan med säkerhet säga er att en vecka härefter skall blifva tids nog.? Om detta hus tillhör mr Michael Vanstone, upprepade Norah, ?så är jag färdig att lemna det i morgon.? Hon steg otåligt upp från sin stol och satte sig längre bort på soffan. Då hon lade handen på kanten af densamma vexlade hennes ansigte uttryck. Der lågo ju i soffhörnet de kuddar, mot hvilka hennes mor hade lutat sig då hon för sista ånger hade lagt sig ned för att hvila. Och der vid foten af eoffan stod den tunga gammalmodiga länstolen, som hade varit hennes fars käraste plats på regniga dagar, då hon och hennes syster plägade ou honom med att spela hans favoritstycken på fortepianot midt emot. En djup suck, som hon förgäfves sökte qväfva, undföll hennes läppar. O, tänkte hon, jsg hade glömt dessa gamla vänner. Hur skola vi kunna skiljas från dem då den stunden kommer.? Tillåter ni mig att fråga, miss Vanstone, huruvida ni och er syster hafva uppgjort någon bestämd plan för fravitiden? sade mr Pendril. Hafven I ännu beslutat er för något blifvande hem?? PDet må blifva min rättighet, sir?, sade