Bref från Danmark. (Från Aftonbledets korrespondent.) Köpenhamn den 31 Juli. Jag omnämnde i mitt förra bref de högtidligheter.som förestodo i Slesvig, och bland alla de otaliga fester, på hvilka denna sommar varit så rik, ha dessa icke varit de minst betydelsefulla. Den danska studentsånglöreningen har firat ett trium!tåg ända ned i det sydligaste Slesvig. De reste öfver Kiel, emedan det föll sig beqvämast, men Kielerboerna togo dock ilis upp detta; de inskränkte sig likväl hufvudsakligen till att på bangården öfverhopa der med skymford och hota att prygia upp dem. om de en gång till kommo och demonstrerade genom att ställa upp tre pojkar mer en blå, en hvit och en röd mössa. Aitde monstrera genom klädernas färg ör för öf rigt just de slesvigholsteinskt sinnade da mernas starka sida. En tidning har i an ledning häraf påmint om en liten händelse. som -engång tilldrog sig i staden Slesvig kort efter kriget, då öfverste Helgesen Fredrikstads tappre försvarare, var staden: kommendant. Ett stort sällskap af dame: promenerade genom staden, tre och ire ; rad; i midten gingo rödklädda, på ena sidan blåklädda och på den andra hvitklädde unga flickor. Anblicken var vacker och färgblandningen slesvigholsteinsk! Öfverste Helgesen skickade ut sina gensdarmer, lä alla de blåklädda flickorna stanna och befallde dem att begitva sig hem till kom mendantens bostad; de hvita och de röde fingo order att passera; detta var också vackert, och detvar danebrogsfärgerna, som de sålunda mot sin vilja måste representera. De blå fingo chocolad i kommendantens bo stad, men underrättades tillika, att traktefee nästa gång icke skulle bli så behagi Men nu tillbaka till studenterna igen! De kommo lyckligt och väl genom Hoisteir. och mottogosi Rendsborg af skallande hur rarop från de der i garnison förlagda soldaterna och officerarne med deras fruntimmer. Det var en fröjd för den danska garnisone: att mottaga de danska studenterna, och d: togo med skålar och hurrarop för ett kor: ögonblick revanche för det obehag de alltic röna i denna tyskt sinnade stad och nyli gen erforo i förhöjdt mått under den sles vigholsteinska turnfesten. De danska militärerna och embetsmännen i Slesvigs södre del äro en stor förpost, alltid på vakt. 1 de sydslesvigska städerna har slesvigholsteinismen sin rot hos de rika köpmännen, fa briksidkarne och handtverkarne. De min dre bemediade klasserna äro i botten a böjelse lojala, men de äro beroende, ja nä stan terroriserade af penningmännen, son förskaffa dem deras arbete och uppehälle. Utanför dessas inflytande stå de dansk: embetsmännen städse på vakt; och det ä: glädjande att se, huru så godt som all: ha förstått sitt kall.och huru till och mec personer, som här i hufvudstaden vandrade liknöjda omkring, gripas af nationalkänslar samt i hvarje ord och hvarje handling värn: denna. Våra resande ha haft ett ledand intryck deraf och derjemte äfven den giäd jen att se huru den gemensamma uppgifter sluter samman alla danskt sinnade och Ic jala i alla samhällsklasser, så att ständs skilnadens hämmande skrankor brytas. För hållandet mellan officerare och soldater ä mycket innerligare och personligare än van ligt, och man ser embetsmannen och bon den icke blott sällskapa med hvarandra un der en kort förrättning, utan militärer, em betsmän, borgare och bönder mötas oftv till ett vänskapligt samqväm och stå på der bästa fot med hvarandra. S:udenterne gåfvo konsert i staden Slesvig och umgingos der icke blott med de danska embetsmännen, utan rönte äfven vänskap af tyska talande danskar bland sta dens borgare. Mesta betydelsen hade dock den fest, som bönderna vid några städer i det södra Slesvig gåfvo studenterna. Det RRENO EDITS IDDE DEER LSS, IE