Aftonbladet – 6 augusti 1862, sida 2

DONdestandet. I Iallands län: För Fjäre och Wiske härader landtbrukaren Aug. Carlberg nästan enhälligt. UTRIKES. TYSKLAND. Från Berlin skrifves att nu äfven Sachsen, Oldenburg samt Thäriogska staterna biträdt det numera stadfästade handelsoch sjöfartsfördraget meilan Preussen och Frankrike, och man väntade att Hessen-Darmstadt i dessa dagar skulle följa deras föredöme. ÖSTERRIKE. I Wien hållas konferenser under österrihiske utrikesministern grefve Rechbergs ordförandeskap med Bayerns, Wirtembergs, Hanovers, Sachsens, de båda farstendömena Hesgzens samt Sachsen-Meiningens sändebud angående frågan om en tysk förbundsreform, och Österrikes redan förut i hufvudsaken kända förslag lära vinna flertalet för sig. — Österrikiska riksrådets underhus är ajourneradt till den 15 September. ITALIEN. Tidningarne meddela nu utdrag af det tal, som Garibaldi hållit uti Marsala. Talet meddelades uti en af Marsalas borgmästare utfärdad proklamation. Garibaldi yttrade sig deruti som följer om kejsar Napoleons italienska politik: SFrankr kes herrskare (padrone) har i 14 år hållit oss tillbaka, 14 år af lögn, mened och nedrighet, och genom 14 års politiska intriger har han fullkomligt tröttat ut oss. Bort derföre med allaprotester och böner! Antingen måste vi hafva tillbaka vår egendom, eller ock gifva vi hugg och slag, ja hugg och slag! Napoleon skall en gång för alla erfara att Rom och Venedig äro våra, att våra bröder i Rom och Venedig tillhöra oss. Låt ingen säga eder, att vi äro skyldiga Frankrikes tyraun tacksamhet, fastän vi hatva en sådan skuld till franska folket. Ja, det franska folket är med oss, det är våra bröder, och derföre försmäktar det såsom slaf under en despot och längtar efter friheten. Napoleon är en bandit (ladro), en röfvare (rapace), en usurator, Kriget 1859 började han ej för Itajen, utan han arbetade för sig sjelt. Vi gåfvo honom vårt blod under Krimkriget, vi gåfvo honom 60 millioner, vi gåfvo åt hans girighet Savoyen och Nizza, och han ville ändock hafva ännu mer, jag vet det! Han har arbetat för sin familjs upphöjelse, han har redan en liten furste för Rom, en liten herre för Neapel, jag vet det! Han vill se oss underdåniga. Såsom Italiens fiende har han underhållit banditväsendet, till skada för de neapolitanska provinseraa och till harm för Europa, i det han sålunda trodde sig kunna förlama 25 millioner italienares enighet. Usle förrädare! Vi behöfva inga böner, ty franska folket är med oss! Bort med Napoleon! Bort, bort, bort! Rom är vårt 14 AMERIKA. Befålhafvaren för de franska trupperna i Mexiko, general Lorencez, bar afgifvit en berättelse om strider, som utkämpats mot mexikanarne den 14 Jani. Mexikanske ge neralen Zaragoza hade den 12 Juni framryckt från Palmar till Tecamalucan, samt afsände på aftonen samma dag en uppmaning till Lorencez att kapitulera. Mexikan ske generalen Ortega, som med 5000 man uppbrutit från Jesus Maria, framryckte lik tidigt norrifrån mot fransmännens högra flygel. General Lorencez såg sig derigenom föranlåten att återkalla 99:de infanteriregementet, hvilket innehade en alltför farlig ställning uti Ingenio, till staden Orizaba. hvars garnison blifvit försvagad genom aftågandet af 2000 man, som general Marquez beordrat derifrån till Vera-Cruz. Regemen tet ankom lyckligt till Orizaba den 13 Juni om morgonen och samma dag fulländades åtgärderna till Orizabas försvar. Natten mellan den 13 och 14 Juni mottog befälhafvaren öfver 99:de regementet, öfverste LHevillier, underrättelsen att en fiendtlig styrka al 2000 man fattat posto på höjden af Cerro de Borrigo, som ansetts otillgängligt. Han afsände derföre ett kompani ai sitt regemente för att fördrifva fienden samt till hvad pris som helst försvara denna höjd. Detta lyckades, sedan ytterligare ett kompani blifvit sändt till det förras understöd. Mexikanarne angrepo fransmännen två gånger med bajonetten, men blefvo båda gångerna tillbakaslagna, förlorade 3 haubitzer sam! qvarlemnade 200 man döda och svårt så rade på stridsplatsen. Bland de stupade voro en general, tre öfverstar och två öf verstlöjtnanter. Vidare togos af fransmännen 200 fångar och 4 fanor. Hela Ortegas kår, deruti inbegripna 3000 man, som qvarstannat vid foten af höjden, grep till flyk ten. Under natten hade general Zarazogas kir öppnat öppnat en löpgraf 1800 alnar från den af Orizabas portar, hvarifrån vägen till Puebla utgår, samt uppfört 18 kanoner. hvarmed han klockan 5 på morgonen den 14 Juli öppnade en liflig eld mot de franska förskansningarne, hvilka ännu icke hade FRE SV RENRNAOES UENANNR RATNEIITTRSNE TA E KEANE ASG kapital orubbadt idetta etablissement. Sc der i få ord min historia. Då vi lemna