Aftonbladet – 5 augusti 1862, sida 3

I voro kallade i denna märkliga rättegång. Ii Enligt Diritto har Garibaldi hållit följande i tal till de deputationer, som blifvit afsända till-honom från arbetareföreningarne i Palern:o, Syracusa och flera andra sicilianska j i brak I städer: SAntingen måste man icke börja ett företag, eller, om man börjat, måste man bringa det till ; slut. För att nu uppnå ett godt slut behöfs en; tillräcklig mängd folk och vapen. Nationen kan ; leverera båda till öfverlopps. I händelse af ett krig uppställer Preussen 15 procent af sin befolkning. Med blott 10 procent kunde Italien uppbåda mer än-2 millioner man, och med en sådan makt kunde vi utan strid gå till Rom va I I Venedig. Frankrike och diplomatien skulle gifva oss rätt och Österrike skulle draga sig tillbaka. Varen öfvertygade att rättens styrka beror af styrkans rätt. POLEN. En kejserlig förordning har utkommit rö rande samtliga embetsverks reorganisation genom decentralisering, samt om besparingars vidtagande fenom förminskning af tjen stemännens antal och genom utsträckande af de lägre tjenstemännens verkningskrets. RYSSLAND. Enligt Ailgemeine Zeitung skall man ha lyckats upptäcka författaren och tryckaren af de proklamationer, somen tid blifvit spridda i Petersburg. Dessa proklamationer haicze kommit hvarken från England, Frank: rike eller Tyskland, såsom man länge trott. atan äro författade i Petersburg och tryckte i sjelfva generalstabens tryckeri midt emo: vinterpalatset ; författaren är en student vid universitetet och son till en -pope i Liffland Afven han skulle bli pope och har för dette ändamål en längre tid varit elev vid en lä roanstalt i Riga; sedermera valde han dock en annan lefnadsbana och begaf sig till universitetet i Petersburg. Han hade förskaffat sig -medbjelpare, som tryckte proklamationerna om nätterna i ofvannämnda tryckeri, och hans djerfhet var så stor att han nåt ten till påskdagen lät insmuggla dylika pro klamationer i de i vinterpalatset församlade generalernas rockfickor: Först helt nyligen blef saken röjd derigenom att studenten på ljusa dagen skickade ett manuskript med er tjenare till tryckeriet, der det föll i orätt per sons händer. AMERIKA. Den 14 Juli tillställde presidenten Lincoln kongressens båda hus ett bådskap med ett lagförslag rörande slafveriets upphäfvandel mot skadeersättning af unionen. Enligt detta I lagförslag skall presidenten vara bemyndi-) gad, att till hvarje unionsstat, som besluter: att antingen genast eller småningom upphäfva slafveriet, utbetala i Förenta Staternas sexprocentsobligationer en summa, motsvarande hela värdet af dess slafvar, värderade efter ett pris för hvar och eo som framdeles kommer att bestämmas. Sker emancipationen genast, så utbetalas hela summan på en gång, sker den deremot småningor, så göres utbetalningen i bestämda årliga ter: miner. Införes slafveriet ånyo uti en stat: som sålunda utbekommit skadeersättning för slafvarnes frigifvande, så blifva alla till den-1 samma utgifna obligationer värdelösa, i hvars händer de än befinna sig. Den 14 inkom uti senaten en bill om vestra Virginiens upptagande såsom särskild stat uti unionen. Genom densamma biifva alla slafvar som födas i den nya staten efter den 4 Juli 1863 förklarade för fria. Den 12 Juli voterade representanthuset en half million doll. för slaf varnes emancipation uti distriktet Columbia. Uti Förenta Staternas senat hade senatorn Chandler beklagat sig öfver MClellans taktik. Han förklarade att många tusende kri-1 gare omkommit i träsktrakterna, samt påstod att före slaget vid Richmond 185,0001 man blifvit tillsända general MClellan: Representanthuset hade voterat milisbillen, hvarigenom presidenten Lincoln bemyndigas att använda negrer till lägertjenst eller varje annan tfjenst uti hären och på flottan. hvartill de äro dugliga, äfvensom att taga 100,000 frivilliga i tjenst, mot en handpenning af 25 dollars samt utbetalning i för skott af en månads sold. Newyorks tidningar uppmana fortfarande folket att beväpna sig. Staten Newyorks guvernör hade erbjudit sig att till hvarje rekryt utbetala en handpenning af 50 doilars: residenten har antagit konfiskationsbillen med den förändring att billens bestämmelser ej. skola tillämpas på de handlingar, som blifvit begagnade af rebellerna före bill-hs antagande, samt att konfiskationerna endas! skola fortfara under de brottsligas lifstid Presidenten har äfven sanktionerat en lag. som förordnar, att postoch stämpelmärken få begagnas såsom skiljemynt, samt förbjuder bankerna att utgifva banknoter af mindre valör än 1 dollar. Innan kongressen -prorogerade3 den 17 Juli, hade den beviljat anslag af 560 millio: ner dollars för hären och 100 millioner för flottan. Separatisternas hufvudarmå hade dragit sig 10 engelska mil tillbaka, i riktning mot Richmond. Rebellgeneralen Isee hade utfärdat en pro klamation, hvaruti hen lyckönskade separatisthären att hafva befriat Richmond från belägringstillståndet, samt triumfserade öfver att hafva under de sednåste slagtoingarne fråntagit unionstrupperna 53 kanoner. Rebellgeneralen Hindman har uti LittleRock utfärdat en proklamation, hvaruti folxet enträget uppmanas att anstränga. alla sina krafter för att hindra unionsgeneralen Curtis att undkomma. Sistnämnde general hade dock genom förcerade marscher lyck ligt ankommit till staden Helena uti Arkansas. I nämnde stat hade flera smärre; för unionstrupperna gynsamt utfallna fäktningar blifvit utkämpade. Separatis generalen Morgans kår förötvade svåra, plundringar uti Kentucky och var i marseh mot Louisvilie.Unionstrupperna hade deremot med en -afdelning artilleri framrvekt från Louisville till Georgetown.