Aftonbladet – 5 augusti 1862, sida 2

JOtart, den andra ett tToretag, asyltalde kad sundhet och trefnad inom staden. Vi sysselsätta oss i främsta rummet med len förstnämnda, som afser bidrag af Stockolms stad för öppnande af en för djupgående irtyg tjenlig farled genom Stockholms skärgård rån Baggensfjärden genom sundet vid Bo, Bagenssläxet och Skuru till Stora Värtan. Redan för närmare tre år sedan (den 16 jept.. 1859) anmodade K. M. öfverståthålareembetet i Stockholm att efter vederböandes hörande inkomma med uppgift på det idrag, som af Stockholms stad kunde vara utt påräkna för berörde företag. Öfverlemad åf megistraten och de äldste till drätelkommissionen afstyrktes framställningen f denna myndighet på grund af stadskasans mindre fördelaktiga ställning och deraf värflytande oförmåga att sträcka sin verkamhet utom stadens område.? Magistraten ich de äldste, som förklarade sig ej kunna indgå att göra rättvisa åt de af kommissioen anförda skäl, visade sig likväl omfatta urbetets utförande med intresse, hvarföre, ich då af föregående förhandlingar i ämnet 108 ständerna det ville synas som företagel ej ifrågakomme så framt ej bidrag från staden erhölles, samt då det antogs att en utväg till vinnande af ersättning för ett sådant bidrag kunde erbjuda sig genom utvervande af en taxa för begagnande af den nya arleden, så återförvisades ärendet (under ien 2 Mars 1860) till drätselkommissionen ör erhållande af utredning rörande huru stort antal ångfartyg årligen kunde antagas comma att begagna den föreslagna nya far: eden, hvilka fördelar d:rigenom skulle de sjöfarande beredas och hvilka taxebestämnelser, som borde i betraktande deraf lämpigen kunna föreslås. Med anledning deraf infordrade drätselkommissionen utlåtande från hamnkaptenen m antalet inkomna och afgångna fartyg rån och till södra orterna samt ångfartygens nästkraft och de seglandes lästetal, men öfverlemnade utredningen i öfrigt åt en komite if skeppsredare och skeppsbefälhafvare, nemligen grosshandlarne Schwan, Godenius och J. Paton samt kofferdikaptenerna Örnmark och F. Ehlert. Det är denna komites ut låtande, afgifvet under den 14 nästlidne Juli. som nu blifvit af drätselkommissionen utan bifogadt eget yttrande öfverlemnadt till masistraten och hrr äldste för vidare behandling. Komiterade ha i första rummet trott sig böra tillse om något annat ställe funnes. som vore lämpligt att genomskära för öppnande af en ginare intart till hufvudstaden och de förmäla sig hafva af sådan anled aing företagit en besigtningsresa i sällskap med chefen för härvarande station af flottan samt chefen och byråchefen vid styrel sen öfver allmänna vägoch vattenbyggnader. Dervid hade de kommit i tillfälle-erfara, att ehuru åtminstone en fördelaktigare genomfart skulle medelst kanalanläggning kunna beredas, komme likväl de förslagsvis beräknade kostnaderna för ett sådant arbetsföretag att blifva så betydliga, att all canke derpå måste öfvergifvas. Beträffande åter den föreslagna farleden genom Baggensstäket, visar sig kostnaden. förmäla komiterade, ej större än att, såvida staden icke undandrager sig att deruti del taga, statsanslag torde till arbetets utförande kunna påräknas. Man lärer nemligen numera, upplysa de vidare, ha kommit till. öfvertygelse derom, itt några dyra befä t aingsarbeten icke åro till det nya inloppet: törsvar af nöden, utan att försvaret hufvud sakligen kan ske genom försänkningar hvilka i farans stund lätteligen och med föge kostnad kunna anbringas. Enligt öfverstelöjtnant Lejonanckers beräkning skulle kostnaden för farledens upprensning till 18 fots djup uppgå till 439, rdr, om. arbetstiden beräknas till 3 år. Om: deremot arbetet utfördes på 2, år, då far. leden icke belhölde hållas stängd mer än två somraf, kömine denna forcering att öka kostnaderna med 25,000 rår. Dertill komme utgifter för Skuru-brons förändring samt till ersättning åt strandegare m. m. af tillsammans 36,000 rdr, så att hela kostnaden alltså uppgihge till 500,000 rdr. För att erfara om staden kan utan uppoffring deltaga i kostnaden för företaget, he komiterade tagit i ötvervägande hvilka fördelar som deraf sku! e uppstå och sökt utreda hvilka afgitter sem skulle kunna de irafikerande åläggas. De anföra i detta hänseende, att vägen komme att förkortas med 5 eller 5, geografiska eller sjömil, hvilket för ångfartyg som göra. vanlig fart blefve en tidsbesparing af 2, timma. Af intfordrade uppgiftet visar sig, att ångfartyg om tillsammans 49.540 hästkrafter på ett år passerat till och från Stoekholin förbi Landsort, och ha komiterade beräknat, att den nämnda tidsbesparin :en skulle för dem med föra en en i kolåtgång motsvarande 1; en kostnad af 11,057 rdr. Dertill komme besparing i lotspenningar samt fördelen att kunna segla ut och in 244 timma tidigare och senare än nu, hvilken komiterade anse så betydlig, att den i många fall komme att uppygen alla andra. För seglande fartyg blefve genom denna farled vägen från hafvet till Kungshamn en dast 5, mil, en väglängd den de kunde tillry: galögga med en och samma vind. De antagas derföre, åtminstone då vindförhållandena i den ouvarandesegelleden ej vore alltför gynnsamma, icke komma att blifva obenägna att, för den besparing i t.d, lotspennibgar och proviant, som den nya farleden komme att medföra, erlägga en afgift, som komiterade dock anse böra sättas ganska låg, i betraktande af den bogseringskostnad, som sannolikt ej kunde undvikas. Efter imhemtad tppgift, att i medeltalårligen seglande fartyg om 89,900. läster passera till och från Stockholm Coleman med Jast och om v 326 läster utan last, med beräkning att af Aco... alm ären skulle becagna dem hva fartodag a Ro