Aftonbladet – 2 augusti 1862, sida 3

monumentalbyggnad för en i förhållande till dess tillgångar ganska rundligt tilltagen summa — förbjudit honom att afsäga ig eit förtroende, som han ej egde kraiter ati motsvara och åt en värdigare öfverlemnoe avsvaret och arbetet. Det är för hr af Kleens eget anseende liksom för landet be klagligt att han icke haft mod härtill: eller kanske hr af Kleens långa :rbet: pt till hinder för en sådan eftergifvenhe: och en stor del:af skulden sålunda kommer: att stanna på nationens sida, hvilken, blind: nog. lemnat sitt förtroende åt en man, som icke kunde böja sig för dess rättmätiga vilja utan att känna sig sårad. För att pu:yttra några ord om sjelfva byggnaden vill ins:, med förbigående sl omdömen om byggnsedens ändamålsenlighe:. fästa sig något vid: dess yttre i ögonen fallande brister, dervidisynnerhet påpekance en; som blifvit föremål för mycket spe och tadel. Man hade väntat att i denna byggnad se uppenbarad den smek och urskilj ning, som bör framför andra utmärka ot fentliga byggnader och hvars iakttagande här varit så mycket mer af nöden, som der öppna belägenheten och byggnadens nationela betydelse kommer att ådraga densamma allas, främlingars som landsnäns, blickar. Men i denna väntan bar man blifvit besvi ken. : Om vi än skulle medgifva att ritnin gen till museet förtjenår betyget godkänd (ehuruväl det kan betviflas om den tunga iyrkanten med sitt platta tak skall kalisvacker och om denna ritning tillkommi med afsesnde på möjligheten af tillbyggnad. utan att det hela derigenom blir hdande : arkitektonisk hänseende) — så torde tillta get att fråogå denna ritning såsom nu sket icke kuana bedömas på mer än ett säti. Om hufvudena af våra stere män i sina ni scher finnas ä ritningen har insändarer sig. ej bekant; -att de icke uppväck: andra känslor än dem som yttra sig i löje och harm, det torde vara tydligt åda galagdt. Ja, det sköna, här representerad: af Tegner m. fl., hor här fått. sig en duk tig örfil, ja rent af blifvit halshugget. Ma: skulle: -kunna tro :att man i stället had: för sig hufvudena af finåncigren Görtz och andra nationalförbrytare till en varnirg för nationen. Att se deremot nationens ädlaste män så der logerade i små runda gluggar det ser bra fattigt och futtigt ut. :Måtte de snart komma till-hedere, och nationen mec dem, på en bättre plats och i mera pas sande gestalt. Men vi vilja vända oss ifrår den hemska anblicken af de halshuggne och rikta blicken högre upp: Låtom den hvil på taket, det Kan åtminstone ha rättighet att vara platt. Men hvad är det för giaspalatser som der möter vårt öga? Jo, det är de så kallade Sburarne. Månne meningen är atti museet inhysa ett nationelt, bevingadt menageri, eller hvartill tjena de? frågar man. Jo, blir svaret, för att upplyes museet. Stå dessa på den af nationen gillade ritningen? Nej, detta är inte möjligt. Det måste vara ett tillägg af byggnadschefen.;Dessa äro sannerligen kronan på ver ket, och man måste, om än det vore möj ligt att icke säga något om fauten att icke tänka på upplysandet af denna del af byggnaden, likväl uttala sin förvåning och be undran öfver dristigheten att med en så kolossal faute afbjelpa en annan. Hvilk-t de: nu mä: vara, enfald eller nonchalance, som man fär tillskrifva detta hånande af natiooens skönhetskänsla och sårande af dess värdighet, så är felet ovedersägligt. Hvarföre. i allt sundt förstånde, all god smaks namn. äro dess missprydande tillbyggen ditsattat: Det skulle vara särdeles intressant att få nägon förklaring häröfver. Om nu takfönster skola behöfvas, hvarföre skola de jus hafva en sådan form? Skulle icke i ställ platta eller kupiga fönster af tjockt glas, insatt i rörliga ramar, kunna anbringas och göra lika stor, ja mycket större tjenst. Nog måtte dessa vara starkare än de månge tunna småfönster, hvaraf de nuvarande ut byggda äro sammansatta och hvilka tyckes för första starka vind böra ramla ötver-; ända. -Skulle; icke sådana glas, som de: bär föreslagna, kunna fabriceras inom landet, så låt 038 taga dem utifrån, då man i slla fall, enfaldigt nog, fråvgått e!ler ej hål lit sig till-principen att af bloit svenska ma terialier uppföra vårt svenska museum Dessa glas höra ej kunna blifva dyrare är att nationen står ut med äfven denna uppoffring, -hvilken-den -med all säkerhet så mycket hellre underkastar sig, som den der med till någon del friköper sig från skam nen att ega en nationalbyggnad, som ge nom :så i ögonen fallande missprydnader van: hedrar: den. --Beträffande den mycket omivistade tillvräckligheten af byggnaden, läget ytterst på en af en ofta stark ström tångerad udde, hvilket för en så tung byggnad icke torde vara. utan vådor (kvarom riddarhusei bör tydligt vittna) -— beträffende detta och annat mera vill och kan ej insändaren yttre sig, men nog torde man kunna tega för af gjordt, att för den summa, som för dett museum blifvit uppoffrad, en både större oc sålunda tillräckligare samt för framtiden i af. seende på läget pålitligare byggnad kunna. erhållas. Om ej förr så torde vid nästkommande snart stundande riksdag gifves anledning för chefen för nationalmuseibyggnaden att redo: söra för: sin förvaltning, -och skall denns redogörelseaf hela nationen följas med inreese. emedan den helt säkert kommer at