Aftonbladet – 2 augusti 1862, sida 2

unga bekände då snart för hvarandra att de älskade hvarandra. Veckor förflöto för de älskande i salig hänryckning, men icke utan att en stackars varelse missunnade dem deras paradis. Epinone var betagen af den mest passionerade kärlek till Marius, och elura det varit hon som visat honom. vägen till hans Eden, dref svartsjukan henne likväl att störa det afundade parets lycka. Hon tillsände Valjean en värning, att han borde lemna sin bostad, och hemlighetsfullheten i denna varning i förening med några andra omständigheter, förmådde den misstrogne gubben attskyndsamt uppsöka en annan stadsdel. En afton, då Mar us åter infann sig i trädgården, fanns ingen längre qvar, huset var tomt, Cosette borta. Förtviflad tänkte han inom sig, att då Cosette var borta, återstod för honom intet annat än att dö; då hörde han plötsligen en för honom ej alldeles obesant röst ropa till honom Mellan träden, att hans vänner väntade honom på barikaden på Chanvrerie-gatan. Den 5 Juni 1832 var den märkvärdiga dag; som republikanerna utsett till en blo dig resning. General Lamarques till denna dag utsatta högtiäliga begrafning var en god förevändning att göra de största folksåmlingar på gatorna i Paris. Barrikader reste sig i flera stadsdelar, på gatan Chan vrerie hade Marius vänner under den käcke och entusiastiske Enjobras befäl uppfört en af de väldigaste. Hit ställde Marius sina steg, och han kom just i lagom tid för att genom hotelsen att med ett fåt krut spränga i iuften den af mönicipalgardister redan näsian eröfrade barikaden rensa. densamma från angripare. En af soldaterna hade under handgemänget lagt an på honom, men ed yngling, som ingen bland barrikadens