Aftonbladet – 2 augusti 1862, sida 2

ut på gatan för att skjutas, då Valjean giek fram till befälhafvaren Knjobras och bad att få skjuta fången. Detta beviljades honom, han förde den med munkafle försedda Javert till en sidogata, löste upp hans bojor och frigaf honom; han afsköt sin pistol i luften, sedan denne aflägsnat sig, och ammälde vid sin återkomst till barrikaden, att det var gjord: Plötsligen manade trumman till stormning, linie, naticnalgarde och municipalgarde ryckte med språngmarsch fram mot barrikaden, en het strid uppstod, stormning följde på stormning, det kämpades man mot man. Småningom gaf barrikadens center efter, en sista stormning af de anfallande mot denna svaga punkt lyckades, de båda flyglarnes anförare Enjobras och Marius måste med återstoden af de sina draga sig tillbaka tiil det nämnda värdshuset, hvars räddande insång den förre med le;onmod försvarade, arius hade stannat utanför, en kula. hade crossat nyckelbenet honom; hin föll i vanmakt och hade blött så mycket medveande qvar att han kände huru. en kraftig and fattade honom; derefter törlorade han ansningen. Medan barrikadkämparne nedgjordes af de egrande i: det under -vildt larm : eröfrade ärdshuset, förband Valjean den medvetsöse Marius, hvilken han ej lemnat ur ögonigte under hela striden, bakom värdshusets kyddande hörn, dit han fört honom ur tunultet. Men att längre stanna qvar här var j möjligt, den första soldat, som händelseis gick omkring3 hörnet, måste upptäcka em, Då blel Valjean några steg ifrån sig å gatån varse ett jerogaller, som var plant isatt i marken. Att lyfta upp gallret, taga larius på ryggen samt stödd på armbågar ch knän krypa ned och fälla ned det tunga