Aftonbladet – 2 augusti 1862, sida 2

ångest icke märkt, att det låg just med det ställe uppåt, mot hvilket hon tryckt brefvet till Marius, för att hastigare torka det. Valjean hade under det han vandrade af och an i rummet, kastat en blick i spegeln och deri tydligt läst de af Cosette skrifua raderna, ty skriften som på läskpapperet stod bakfram, afspeglade sig rätt fram, såsom den egentligen var. Han ryste; det var honom tydligt, att han snart skulle förlora den han högst älskade. Hans instinkt sade honom att det var Marius, vandraren i Luxembourgs trädgård, som brefvet gälde, och nu erfor han af Gavroche, hvarest han kunde finna sin skyddslings älskare. Han begat sig till Chanvreriegatan utan att förat tala vid Cosette och tjenstflickan. Vårt korta reterat kan ej redogöra för de tusentals detaljerna ur barrikadhjeltarnes äfventyr, dem författaren lifligt skildrar i en hel op Kapitel; vi nödgas på korta-te väg förfoga oss till handlingens afslutande. Marius kände igen hr Fauchelevent då denne blandade sig bland barrikadens besättning, men ingendera talade till den andre. Morgonen inbröt, då syntes kungligt artilleri midt emot barrikaden, hvilket öppnade en verksam eld mot densamma. Ammunitionen innanför barrikaden höll på att taga slut, Gavroche kröp ut, för att tömma flera fallna, på gatorna liggande nationalgardisters patronkök. och nedsjönk, dödligt träffad af. motståndarnes kulor; hans lik bars tillbaka innanför barrikaden och derefter in i barrikadhjeltarnes högqvarter, gästrummet i ett. närbeläget värdshus, der Javert, polismannen, som man upptäckt bland republikanerna såsom regeringens spion, fängslad i flera timmar, afbidat. den död genom krut och kula, hvartill man dömt honom; Den dystre fanutikern för lagen skulle just föras