Aftonbladet – 1 augusti 1862, sida 2

kaskader, ända till afdelningen för lokomoriver. Man skulle, om så fordrades, kunna ullbringa sitt lif i expositionspalatset, utan stt lemna detsamma. Der felas ingenting annat än sängar. En vacker dag skall man väl godtgöra denna försummelse. Man fioner der en mängd matsalar afalla slag; der finns en sal, der man kan tvätta sig, och som är försedd med kranar för varmt och kallt vatten, en annan sal att begagna som skrifrum, och fransmännen ha Jyckats erhälla ett litet hörn der man får kaffe, verkligt kaffe — en ariikel som man har: svårt att få i London. Då jag här begagnar ordet svårt, sker detta af höflighet; annars skulle jag ha sagt att det är omöjligt. En resande har ju yttrat: ?Begär af London 10 milliarder för att förändra jordens utseende uti-industrielt eller politiskt hänseende, och ni får dem af London; men begär icke der en kopp kaffe.? Deremot har en menniskoilskande tanke der mångdubblat fontänerna — icke dessa slags monumentala fontäner, som man ser i Paris och Rom, utan små refliga fontäner, ganska snygga, med en ni eallkopp hängande vid en kedja på brunns: xanten. Det ser riktigt inbjudande ut. En annan sak, väl värd efterföljd, villjag i förbigående nämna. De förnämaste damer försmå icke att sysselsätta sig med hospitaer och välgörenhetsinrättningar. Deras uppirag är af ett slags officiel natur, då detta ;rd tages i sin egentligaste bemärkelse. Då :e komma in i en bod för att köpa linne, släder, tyger för sina sjuka eller fattiga, så seböfva de !lott ge tillkänna sitt uppdrag, å lemnas varorna dem genast till fabriks priser. Jag kan slutligen ej bestämdt säga huruvida 1862 ärs verldsexposition uppfyllt allt :vad man af densamma väntat sig; men om detta afseende några förhoppningar blifvit sesvikna, så måste man likväl erkänna, att let från moralisk ståndpunkt betrartadt :gger en välgerning i dessa stora fester, som örenå så många olika folk. Och för oss ransn än, som äro litet för mycket rörliga, itet för snara att förtvifla om de vigtigaste saker, likasom vi, å andra sidan, alltför lätt itverlåta oss åt vissa hänförelser och gerna silja taga en förmörkelse för sjelfva natten för oss är det nyttigt, att i dess regelbundna utveckling studera ett folk, som at ngenting kan modfällas och ej heller nå: zonting förmår öfver höfvan hänföra. Man är här att värdera de båda krafterna: tålanod och tid.? Amedee Achard.