Aftonbladet – 31 juli 1862, sida 2

höll ett -invigningstal. Detta heliga ställe på Slesvigs jord, sade han, hvilket skulle! törvara minnet af hjelteskaran till de sed-; naste slägten, uppelda till nya bragder och: göra de vankelmodiga starka väckte lifligt hågkommelsen af Slesvigs forntid och des framtid. Mellan den dystra forntiden, då de iniödda voro trälbundna och modersmålet hånadt, samt framtiden, låg denna krigaregraf som ett skiljemärke. Dyrt vore den jord köpt, i hvilken de vid Idsted fallne hade funnit sitt sista hvilorum; måhända skulle Slesvigs land i en nära framtid köpas ännu dyrare. Väl vore det sannt att i vår tid makten ofta träder i stället för rätten, men i rätten ligger också en stor makt, och med förtröstan kunde danskarne lita på att när makten och ötvervåldet öfverskrede en viss gräns, skulle andra folk bistå och förhjelpa dem till deras goda rätt. Öfver de fallnes grafvar hade danska folket nu rest detta väldiga lejon såsom sinnebild af Nordens kraft, trofasthet och vaksamhet. Och så träd då fram, du minnesmärke öfver de danskes fosterlandskärlek och tappra strid! slutade talaren, och vid dessa ord föll täckelset under dånande hurrarop och 27 kanonskott. Derefter afsjöngs ännu en sång och höjdes ett niofaldigt hurra för konung och fädernesland. Musiken uppspelade den tappre landssoldat, hvari allt folket instämde, och till sist afsjöng studentföreningen professor Holsts sång: Hviler södt i Slesvigs Grund! Studentsångföreningen har fortfarande blifvit hjertligt mottagen af landtfolket i Slesvig. Den gjorde på morgonen den 24 en utfärd i båtar och färjor på BSlien till byn Fahrdorf. Der hemtades den med 30 vagnar och for genom Hyttens härad. Öfver allt besvarades studenternas helsningar vänligt af befolkningen; vid Geltorf skola stod hela ungdomen samlad och hurrade ; i Ascheffel kastade unga flickor massor af buketter öfver de resande. I värdshusets trädgård mottogos de, efter att ha gått genom en blomstersmyckad port af ett stort sällskap officerare och damer från Rendsborg, samt med ett af bönderna anordnadt kaffebord. Härifrån begåfvo de sig upp på ett högt berg, hvarest 1 timma tillbragtes bland till: bönder. Frukost intogsi värdshusets i; j trädgård. Häradsfogden Blauenfelt försäkrade der i ett tal att i Hyttens härad kände man blott en färg — Dannebrogens — och blott en kung, Fredrik VII, hvari bönderna med höga jarop instämde. En embetsman föreslog en skål för häradets bönder, som skjutsade gästerna 9 mil och mottogo dem så gästvänligt. Sedan dansades. På många ställen under återvägen möttes danska flaggor och vänliga helsningar. Vid afskedet från j Slesvig uttryckte borgmästaren sitt hopp alt! jgusterna hade funnit att stämningen i södra Slesvig var lojal och vänlig mot danskarne. och den politiska tron allmän att Danmark jär det gemensamma fäderneslandet. Samme I tro var långt ifrån utdöd i städerna, mer iden var der undertryckt af den borgerliga aristoktatien. Några få personer voro en samma skuld till att en mycket stor del a staden Slesvigs befolkning ej hade kommi i studenterna till mötes lika vänligt som bön derna, men om deras verkliga stämning fin i nes intet tvifvel hos dem söm lefde på stället Från Slesvig reste studenterna till Flens borg, der de välkomnades af borgarerepre sentationens ordförande. AMERIKA. Förenta staternas senat har antagit der i bill, som bemyndigar presidenten attafslut: öfverenskommelser med främmande makter rpectelt med Danmark, angående kolonise ring af negrer som flytt från sina herra I aa blifvet tllfönaatanna undar Ibrigot