sin hustrus död, och jag återkom ej förrän i medlet af Juni månad. Ni underrättade honom om er bortresa. afbröt honom miss Garth. Meddelade ni honom icke er återkomst? Ej personligen. Min förste bokhållare skickade honom ett af de cirkulär som kringsändas åt alla håll från mitt kontor, för att annonsera ommin hemkomst. Detta var den första ersättning som jag kom ati tänka på, i stället för det egenhändiga bref, som! oräkneliga affärer och göromål, hvilka nu hopade sigsöfver mig efter min långa frånvaro, ej gaf mig tillfälle att skrifva. cJemt en månad sednare erböll jag den första underrättelsen om giltermålet genom ett bret från honom sjelf, skrifvet samma dag som den olyckliga händelsen inträffade. Den anledning, som tvingade honom att skrifva, är er väl bekant och säkerligen har ni fattat någet intresse derför — jag menar förbindelsen mellan mr Clares älste son och mr Vanstones yngsta dotter.? tJag kan inte säga att jag var särdeles gynnsamt stämd för denna förlofning i början, svarade miss Garth. Jag kände icke då familjens hemlighet — nu är det helt annorlunda. Ja, alldeles rätt! Den bevekelsegrund, som ni nu kan inse, är just den som leder oss till den afgörande punkten. Enligt hvad jag hört af den äldre mr Clare, som jag har att tacka för upplysning om alla hithörande detaljer, hade den unga damen sjelf till sin far erkänt sitt tycke och ovetande djupt rört honom genom en hänsyftning på hans egen flydda ungdomstid. Han hade ett långt samtal med mrs Vanstone, hvarunder de kommo till den gemensamma åsigten att mr Clare måste få förtroende af sanna förhållandet, innan förbindelsen mel