Aftonbladet – 29 juli 1862, sida 3

ee ra 2 SR RR RN VR ERA JR TRA KR han sig dertill beredvillig; men då han icke hade tillräckligt med svenska penningar ombord, tillsade han Voss och Glaser att dagen derpå på utsatt tid sammanträffa med honom å konsul Heinemans kontor, då full liqvid skulle erhållas. Vid afgifvande af detta löfte lemnade kaptenen i förskott åt Voss 5 rdr och åt Glaser 3 rdr. Da:gen derpå infunno de sigå utsatt ställe, preussiske konsuln Heinemans kontor, men blefvo af å nämnde kontor anställde bokhållaren Lublin, (hvilken uti Jännischenska affären uppträdt som t. f. konsul, ehuru han dertill saknar bemyndidigande) förde till konsul Kretzmans kontor, hvarest dem förnekades att utbekomma hyran, utan ålades de att inom 2 timmar infinna sig om bord å fartyget. På tillstyrkan af ett biträde, de härstädes erhållit, gjorde de ett nytt besök hos hr Lublin, hvilken, sedan han ånyo rådfrågat sig hos hr Kretzman, vägrade att utlemna deras in nestående fordran. j De vände sig då till lastemottagaren grosshandlaren Schwieler, hvilken förut i detta mål visat de misshandlade främlingarne mycket deltagande och nu tillsade dem att jemte sitt bide påföljande dag infinna sig å Tanto bruks ontor. Då Voss och Glaser med sitt biträde i lördags infunno sig, förklarade hrr Schwieler och Jones att de förgäfves sökt förmå hr Lublin att lemna liqviden, men då de tyckte att det vore orätt om Voss och Glaser skulle gå miste om sin fordran, så utbetdlade hr Schwicler den enligt kontraboken innestående fordran, utgörande för båda 12 rdr 90 öre rmt, för att sedermera godtgöra sig af den ännu ej lyftade fraktliqviden. Då kaptenen innehade deras pass, så vände sig hrr Schwieler och Jones till polismästaren Ekströmer, hvilken gaf befallning att pass härifrån skulle utfärdas, och derjemte lät hr Schwieler å kapten Jännischens räkning köpa biljetter åt båda för resa .med ångbåt i går morgon till Stettin, hvilket belop uppgick till 40 rdr rmt. Uti Glasers pass er : 4för att bereda honom skydd mot grof misshandling, för hvilken han ombord på fartyget N:r 2, kapten Carl Jännischen från Stettin, varit utsatt, blifvit från befattningen å fartyget af öfverståthållareembetet skild och nu till tettin återvänder. — I gär f. m. har qvinspersonen Margaretha Larsdotter, som uppglivit sig bo i huset n:r 1 vid Hornsgatan, i afsigt att dränka sig, kastat sig i Clara sjö nedanför Stora Vattugränden. Hon upptogs snart, men sökte derefter att åter kasta sig i sjön. Hon befanns vara rubbad till sina sinnen och affördes till rådhushäktets sjukrum. — I förgår inträffade å Reimersholm deri olyckshändelsen att muraregesällen Olaus Andersson af våda nedföll från en byggnadsställning och i fallet så illa skadade sig att han måste afforslas till lasarettet, der han i går afled. : — På rådhusrättens 3:dje afdelning har under Åtskilliga rättegångsdagar förhör pågått i det af oss förut refererade Carlsten-Göranssonska myterimålet. Vid föregående rättegångstillfälle blef den af timmermannen Lars Göransson instämda styrmannen Broman frikänd från ansvar, enär domstolen ansåg käromålet i hvad det rörde honom ej kunna till någon rättens åtgärd föranleda. Kapten Carlsten afgaf då äfven sina slutpåståenden, hvari å timmermannen Göransson yrkades ansvar för myteri, samt att han måtte åläggas att med 3500 rdr ersätta den förlust, skeppet Atlantics4 rederi skulle fått vidkännas genom Göranssons förvållande. För att bemöta detta slutpåstående begärde Göransson uppskof. går förevar målet sednast, då Göransson, som i rElteRängen biträdes af litteratören Minnich, afgaf slutlig förklaring, af hufvudsakligt innehåll, att då kapten Carlsten ej förmått förebringa någon bevisning, hvarigenom angifvelsen för myteri. mot. Göransson kunde anses styrkt, Göransson måtte från allt ansvar frikännas. Hvad mot Göransson förekommit vore, att han vägrat vinda upp ankaret, sedan den öfriga besättningen förut vägrat detsamma, förr än den blefve fulltalig; samt att han mot kaptenens nekande begivit sig i land, för att anmäla förhållandet hos onsulatet på den ort, derskeppetdå låg; erinrande Göransson i sistnämnde hänseende om 3 kap. i gällande sjölag, som lärer medgifva att två man i sender få vara frånvarande från fartyget, utan kaptenens särskilda tillstånd. Vidare utvecklades i förklaringen det lidande,! somblifvit Göransson -tillskyndadt, .då han pågrund saf: Kapienens angifvelse i Augusti 1860 bäktadesi Sunderland i England och hömfördes såsom en missdådare samt härstädes hölls i fängelse i 10 dagar innan han frigafs, anseende Göransson kaptenens åtgörande härvidlag, likasom det bemödande han ou gjort sig att få honom dömd för ett brott, som han ej begått, härleda. sig af ondt uppsåt och önskan att störta honom och hans familj i elände.; -På grund af allt. detta: ansåg sig Göransson i )ekonventionsväg. böra å kapten Carlsten ansvar, och alldenstund denne af årgt uppsåt först angifvit. Göratisson hos :kobsulatet, under fullt. medvetande; såsoni han nu inför rätten medgifvit, att denna angifvelse skölle.föranleda. Göranssons häktning och hemsändande, samt vidare mot bättre vetande sökt binda. Göransson till.ett brott, till hvilket han ej, enligt hvad vittnena: intygat, vore saker. för den skull yrkade Göransson ättkapten Carlsten måtte fällas till samma ansvar, som han mot Göransson yrkat, hvarjemte Göransson för sitt utstådda lidande fordrade en ersättning af 500 rdr rmt; vidare: ersättning för hyra med 40 rdri månaden från den 25 April 1859, då han af kapten Carlsten förhyrdes, till den 23 Juni 1862, då skeppet hit återkom: från Ostindien; för kost och husrum från. den 20 Sept. 1860, då Göransson ur häktet frigafs, till förenämnde tid. 1862, samt slutligen 50 rdr för hafde. rättegångskostnader. Derjemte hemställde Göransson till allmänna åklagarens bedömande, huruvida kapten Carlsten icke borde fällas till .ansvar enligt lag. derföre, att han på utrikes ort afmönstrat en del af folket och sedan fortsatt resan med undertalig besättning. Kapten Carlsten bemötte dessa yrkanden med att äberopa hvad han förut anfört samt hvad i saken förekommit, anseendessig hafva haft fulla skäl till den mot Göransson gjordå angifvelsen för myteri. 3 Göranssons biträde, litteratören Männich, för. klarade härefter att hans hufvudman, som vid framställändet af sina ansvarsyrkanden icke ledts af något begär att skada kapten Carlsten eller bringa honom Jå fall, ännu vore villig att nedlägga sina påståenden i öfriga delar, utom hvad de yrkade penningeersättningarne rörde, så framt kapten Carlsten å sin sida äfven ville återkalla angifvelsen mot Göransson för myteti. Härtill genmälde ap Carlsten att han vidhölle sina påståenden så tillvida att han ej fortsatte anifvelsen mot Göransson att hafva uppviglat hela esättningen, utan endast en del deraf., Som Göransson fortsatte sitt yrkande att allmänna åklagaren, stadsfiskal Jonsson, hvilken nu var frånvarande och uppgafs vara sjuk, måtte sättas i tillfälle att få yttra sig öfver hans ansvarsyrkanden i den del, med afseende hvarpå Göransson påyrkat allmänna åklagarens åtgärd, uppsköts målet till den 4 Augusti, då parterna skulle somma tillstädes och kallelse utfärdas å allmänna åklagaren att inställa sig. — För någon tid sedan meddelade vi ett referat angående ett mål, hvari handlanden C. I. Näsman: samt hans befjent Kjellin stodo som svarande parter emot en minuthandlare vid namn