Aftonbladet – 28 juli 1862, sida 2

TOLPFIE BAPITLET. Guvernanten stod ensam vid fönstret. Dagen var qväfvande varm och hon öppnade en fönsterruta för att släppa in litet frisk luft i rummet, då mr Pendril steg in. De helsade på hvarandra med en stel artighet, som på båda sidor förrådde en plågsam känsla af tvång. Mr Pendril var en af de många män, som ytligt betraktade visa sig minst till sin fördel, då deras sinne är upprördt af någon stark känsla, som de må: ste dölja. Miss Garth, på sin sida, hade icke glömt det ovänligt förbehållsamma sätt, hvarpå lagkarlen hade besvarat hennes bref, och den lätt förklarliga oro hon erfor rörande anledningen till detta samtal mildrades ingalunda af någon gynnsam tanke om den man,som hade bedt henne derom; Då de stodo midt emot hvarandra i den tysta sommarmorgonen — båda svartklädda, miss Garths starka drag ännu skarpare och mera affallna af sorgen, juristens kalla, färglösa ansigte tomt på hvarje annat uttryck än en viss, yrkesmessig förlägenhet — skulle det vara svårt att finna två personer, mindre skenbart mägtiga af det vanligaste deltaande, är de båda, som nu möttes, den ena för att meddela, den andra för att höra de: dödas hemlighet,