Aftonbladet – 28 juli 1862, sida 2

bestyrelse valdes seminarieföreståndaren Qviding samt folkskollärararne J. Ljungh i Kristianstad och P. M. Lundberg i Hesslunda. — Aflidne kollegan vid Clara läroverk i Stockholm, mag. Ad. U. Lindström, har uti sitt testamentariska förordnande föreskrifvit att, efter afdrag af utgifterna för begrafning samt till boets utredningsman, hela det återstående kapitalbeloppet af hans efterlemnade egendom (som anses komma att uppgå till 4 å 5000 rdr rmt) skall ställas under Hernösands konsistorii vård och förvaltning och räntan deraf användas sålunda, attena hälften af det för hvarje år inflytande räntebeloppet fördelas i tre lika stora delar och användes till årliga pensioner på lifstid åt tre nödställda enkor efter med döden afgångne komministrar eller adjunkter, hvilka inom provinsen Ångermanland sednast varit tjenstgörande. Andra hälften af det årligen inflytande räntebeloppet tillställes direktionen för Hernösands stads folkskola, hvilken anmodas att medlen använda till anskaffande för hvarje år af en fullständig och tarflig beklädnad åt dem bland skolans barn, hälften gossar och hälften flickor, som utmärkt sig för sedlighet och flit, och som derjemte befinna sigi de torftigaste omständigheter. Denna beklädnad tillställes barnen samma dag, då den sedvanliga examen före julhögtiden med dem anställes. (Hern.-P.) —För ett i Örebro förliden fredag hållet förberedande valnöte lemnar Nerikes Allahanda för den 26:e följande redogörelse: Förberedande riksdagsvalsammanträdet i går afton bivistades af mer än 50 valmän. Bokhandlaren Rohloff, en af inbjudarne, öppnade sammankomsten och utsågs till dess ordförande. Stadens ombud vid sednaste riksdag, handlanden L. Wistelius, tog först ordet. Då åtskilliga valmän sagt sig ämna rösta på honom, begagnade han tillfället att undanbedja sig återval, anförande ekonomiska skäl. Derefter redogjorde han för de fordringar han ville ställa på den riksdagsman, fom Örebro sänder, och hvartill han föreslog handlanden J. W. Gyllander, hvilken dock undanbad sig att komma i åtanka. Andra valmän uppställde såsom kandidater assessor Dahlgren, rektor Gumeelius och borgmästare Bohman, hvarförutom namnen Leonard Wistelins och J. W. Gyllander upgeepader et upplystes dock att assessor Dahlgren icke vore valbar, och äfven beträffande rektor Gumeelius framställdes dylikt tvifvel, som likväl ansågs häfdt, då hans namn befanns apptaget i den laga kraftvunna röstlängden. Då emellertid rektor Gumeelius hade uppnått så hög ålder, att han kunde afsäga sig val, heslöt mötet anmoda sin ordförande att göra sig underrättad om rektor G. mottoge kandidaturen, i hvilken händelse han samt hrr Wistelius, Gyllander och Bohman vore kandidater. Vi kunna emellertid upplysa, efter hvad sedan inhemtats, att rektor Gumeelius verkligen icke numera är valbar, sedan han (efter vallängdens upprättande) försålt den fastighet, hvarpä hans förra valbarhet grundade sig. Såsom af mötet uppställda kandidater qvarstå således: handlanderna L. Wistelius och J.. W. Gyllander samt borgmästaren Bolman. Valet blir om tisdag kl. 10 f. m. i stadshuset. — För ett i Kristinehamn hållet förberedande valmöte redogör Christinehamns Allehanda sålunda: Vid det sammanträde, som hölls sistlidne onsdag å rådhuset, med vid riksdagsmannaval röstberättigade invånare, för att rådgöra och öfverenskomma om det nästa måndag härstädes föreståend2 valet, kommo ej så många tillstädes som man baft anledning vänta, hvaraf följden blef att några beslut icke fattades. Brukspatronen G. Wahlund, som förde ordet vid sammankomsten, ansåg. på uppgifne skäl, att Kristinehamn borde förena sig med Strengnäs om häradshöfding Carlen, hvilket förslag dock ieke tycktes vinna särdeles stora sympatier för sig, utan ansågo de flesta närvarande att man borde välja ett ombud från staden, synnerligast som den stundande riksdagen kommer alt blifva vigtigare för orten än flera sina föregångare, hvadan det också kunde anses häntyda på liknöjdhet om man just nu förenade sig med en annan stad. — Af de vid Londonexpositionen utdelade medaljerna, 6884 till antalet har England erhållit 1628, Frankrike och Algier 1533, de engelska kolonierna 780, Österrike 497, de tyska staterna utom Österrike och Preussen 399, Preussen 329, Belgien 244, Italien 223, Ryssland 173, Portugal 161, Sverge och Norge 153, Spanien 123, Schweiz 117, de franska kolonierna 92, Egypten och Turkiot RR8 HAland 867 DNanmark 59 För