Aftonbladet – 25 juli 1862, sida 3

Anglartyget LIndaebues Nar averRoOlHnt från den tur till expositionen i London hvartill regeringen hade upplåtit det för en bil Hig afgift. En komitå är nedsatt för att undersöka Throndhjems kyrkas grundmurar m. m. tskilliga personer i Throndhjem ha utfärdat inbjudning till bildande af ett bolag för att bygga ett ångfartyg till fart mellan Throndhjem och Nordlanden samt Finnmarken. UTRIKES. FRANKRIKE. Enligt tidningen Patrie kommer den fran: ska expeditionskåren i Mexiko att förökas till 30,000 man. Den bekanta demokraträttegängen i Påris har nu blifvit afdömd. Af de anklagade. 51 till antalet, ha Greppo och 15 andra blifvit frikända, men Miot och Bachelet dömda till-3 års och de öfriga till 2 års, 1 års, 6 månaders och 3 månaders fängelse. Enligt hvad som under rättegången kommit i da sen, är det temligen tydligt att hela saken är en tillställning af polisen och dess agents provocateurs. Bland de dömda väcka Miot och Gastinel allmänt medlidande. Båda äro gamla, Gastinel en skröplig, 70-årig gubbe, nvilken på polisens angifvelse blifvit dömd för det han skall ha försökt att locka de föfriga tilltalade till gatustrider. TYSKLAND. Preussen. Den Japanska beskickningen har ankommit till Berlin och fick i måndags audiens hos konungen. Samma dag mottog f konungen äfven officielt det numera erkända konungariket Italiens sändebud. Ett bantåg, kommande från Dresden, har den 17 dennes haft ett missöde i närheten af Bautzen. Postvagnen hoppade ur spåret och drog med sig 6 andra vagnar. Postkonduktören blef dödad på stället och flera andra personer mer eller mindre sårade. Vid skjutningarne i Frankfurt am Main ha skyttarne från Schweiz i allmänhet åda: valagt så stor öfverlägsenhet, att under de sednare dagarne många af dem rest sin väg för att icke ett alltför stort antal af priserna skulle tillfalla dem.1 ITALIEN. Från Turin telegraferades den 21 Juli: Uti dagens session i deputerade-kammaren konstaterade ministern Durando, på en inierpellation af -Petrucelli, uti ett med mycket bifall emottaget tal, konungarikets närvarande förhållande till utländska makter. Grundvalen för vår politik?, yttrade han. är alliansen med Frankrike, Derefter vän: de sig talaren med en energisk protest mot Garibaldis sednaste tal och yttrade, att regeringen, i förbund med Frankrike, aldrig skall göra något som strider mot Italiens intresse. -?Förhållandet till England?, fortfor ministern, är särdeles cordialt, och regeringen mäste derföre tillbakavisa der rån några håll yttrade förmodan att ett krig med detta land skulle kunna kommög at utbryta: Italiens uppgift vore att söks upprätthålla enigheten mellan vestmakterna. Vidare tillkännagaf ministern att handlin: xarne rörande Italiens erkännande af Ryss land och Preussen voro i ministerns hän der, och att inga vilkor blifvit utfästade; Han ER att de öfriga tyska regerinzarne skulle följa Preussens exempel. Han ulkännagaf vidare Italiens vänskapliga för: hållande till Belgien, Sverge och flera: anIra makter; berörde stridigheterna med Spa: fuisn samt yttrade några ord rörande mon. Fienegrinska och serviska frågan. Beträffande de venetianska myndigheterna yttrade mi! nistern att förlidet är väl ett förslag kom nit å bane, rörande köp af Venetien, mer tetsamma hade ej ledt till något resultat: Romerska frågan hoppades han deremot ej skulle länge förblifva sväfvånde.? Enligt telegram från Turin hade general Sonnaz blifvit utnämnd till konungariket Ita: liens utomordentliga sändebud vid ryske hofvet. Från Turin skrifves den 17 dennes: I Garibaldi har genom sina vänners föreställ ningar blifvit öfvertygad om att han-uti sitt Ti Palermo hållna tal gått för långt. Isynnerhet skall general Medici, som vid detta till: Tfälie uppfört sig lika värdigt som klokt, hafva föranledt nämnde modifikation af generalens tänkesätt. Om Garibaldi begif ver sig. till Neapel, så skola lyckligtvis bland hans omgifning äfven finnas andra elementer, än de som hitulls utöfvat ett allt för stort inflytande på honom under hans vistaände på Sicilien. Markis Pallavicini skall afgå från sin post såsom prefekt i Palermo. för hvilket embete han ej varit rätt passande: Regeringen ämnar å: hans efterträdare som tros blifva general Cagia, uppdraga såväl civilsom . militärmyndigheten. Att man ge till detta system, som påminner om et afskaffade ståtsållarskapet, motiveras genom det lyckliga resultät som dess använ: dande medfört uti provinserna Bari och Capitanata.? 11-Popolo-dItalia offentliggör följande tegran från Garibaldi, dateradt Palermo den 8 Juli, till föreningen Italia Una i Neapel: Så snart jag kan, skall jag komma. Varen jförvissade om att Neapel alltid föresväfvär min själ och ligger. mig varmt om bjertat. Eder tofvärda förening har mycket gagnat Italien; fortfaren i delta sträfvande genom ätt edverka till endrägt och förtröstan hos folket.? ; Garibaldiska föreningens exekutivkommis sion i Neapel har tillkännagitvit, att den ej har det ringaste att skaffa med de intrigmakare som förklarat sig hatva fått uppdrag att i Garibaldis namn göra värfningar. j