Aftonbladet – 22 juli 1862, sida 3

tar detsamma så stort som ett försvarligt hundhufvud. s q När ormen kom 9 å 40:alnar från farkosten, sfyrade vi samtidigt våra skott; då ormen sjönk ed med hufvudet och omedelbart derefter: kasade upp den öfriga delen af kröppen med en ösrfärlig styrka, så att vattnet kringyrade vid let att ormstjerten nedslog ett par alnar från irkosten. Härefter hade vi tillfälle att taga orwn i närmare betraktande, hvilken blifvit ligande; om ej död, ty dödsryckningarne: varade cm stund, dock oskadlig flytande i vattnet, dertid den befanns vara. 7 å 8 alnar lång och myc: tet jemntjock, och var den så tjock, midt på kroppen som den gröfsta mansarm och var or: fana orseåd med en mahn af omkring 3 tums ängd. Etter skotten blödde ormen mycket och up av det en ryslig stank så att vi snart emnade stället. Då nu omförmälde berättelse är från Dalarne och sagesmannen liksom insändaren sjelf äro jägare, så torde mången tro att här bestås en dalkarl eller jagthistoria, hvarföre får tilläggas: att insändarens sagesman är en högst trovärdig gen som alltid gjort sig känd för att vara fullt sanningsenlig och påliti:g ) s) Redaktionen, som känner insändaren, får tfven vitsorda dennes sanningskärlek och. trovärdighet. Red. anm. Rällesängeoch Folissaker. På grund afen till justitiekanstersembetet inifven och i en här utkommande erining mförmäld klägoskrift, innehållande att enårig tjensteflicka skulle nattetid hafva blifvit af