Aftonbladet – 22 juli 1862, sida 2

sin nye bokhållare som den, hvilken under en föregående tid hade tvingat sig på ingeniören angående hans elevs Den unge mannen, yttrade de i artiga ordalag, behöfde någon lifvande inverkan för att väckas till mera intresse för sit yrke. Hans förmän (som vid sitt handlingssätt hade låtit leda sig af den förbindelse, hvari. de stodo till den herre som rekommenderat Frank) hade noggrannt besinnat saken oci fattat den öfvertygelse attden enda lofvande befattning de kunde lemna mr Frank Clare vore att sända honom bort till en annan verldsdel. I öfverensstämmelse med detta beslut framställdes derföre det förslag att han skulle ingå i det handelshus i Kina, med hvilket de stodo i förbindelse; att han skulle stanna der i fem år, för att på afsättningsorten göra sig förtrolig med tåoch silkeshandeln, samt efter dessa års förlopp återvända till centralkontoret i London: Drog han nytta af sitt vistande i Kina, skulle han såsom en ännu ung man komma tillbaka, lämplig för en vinstgifvande och ansvarsfull plats, och kunde med full rätt räkna på att firman innan kort skulle vara honom bebjelplig att sjelf börja göra affärer. Dessa voro de nya utsigter som, till följd af mr Clares teori, nu tvingade sig på den alltid motsträfvige, niltid oduglige, alltid Otacksamme Frank. Här var ingen tid att förlora. Ettafgörande svar skulle vara på kontoret Småndegen den jugonde; det kinesieka handelshusetskulie illskrifvas härom med posten denna dag: och Frank borde följa efter breivet med örsta lägenhet, eller också afstå det fördeliktiga tillbudet åt någon mera företagsam, ing man. i . r Clares beteende, då han emottog dessa!