Aftonbladet – 21 juli 1862, sida 2

lagarnes antal var inemot 2000, men att bland dessa staden sjelf räknade icke mindre är 700 afsina egna invånare. Carlstadsmötet har alltså haft fullt lika många fremmande deltagare som Göteborgsmötet. Af inträdeskort å 50 öre gällande för en gång ha blifvit utlemnade cirka 8000. Gårdagen, då djurutställningen egde rum, räknade man mellan 2400 och 2500 besökande; af hvilka en stor del voro allmoge. Apropos allmogen, så torde det finnas få provinser, der skillnaden mellan herremannaklassen och al. mogen är såtitet utpräg lad som i Wermland, att döma åtminstone af den allmoge, som har varit synlig här vid mötet. En mängd personer, tillhörande serremannaklassen, ha detta enkla rättfram: oa sätt, som antyder en landtman eller industriidkare, som sjelf håller omedelbar och sära tillsyn öfver sitt felk och sina arbe1enp. Många åter äf allmogen likna dem så fullständigt i afseende på hållning, klädedrägt och sätt att uttrycka sig, att fremingen icke vet om den person, man har för sig, egentligen tillhör den ena eller andra slassen. Vare härmed icke sagdt att ej bland Wermlands jordegare och bruksidkare äfven finnas seigneurer, och att bland allmo gen: icke finnas hvad man i hvardagslag xallar rama bönder. Det egendomliga, som vi velat anmärka, är att de båda samhällssategorierna flyta tillsammans uti så att säga en medelklass, att ingen skarpt utpräg: lad begränsning dem emellan finnes och ati nga yttre kännetecken antyda, hvar den ena klassen slutar och den andra börjar. Det allmänna sammanträdet, som hölls i dag och med hvilket mötet afslöts, var helt kort. Blott en fråga förekom, nemlizen den från första mötesdagen uppskjutna så iydande tredje: Äro de al!männa svenska landtbruksmötena så organiserade att med dem vinnes åsyftadt gagn, och om ej så är, hvilka förändringar äro er vid att föreslå? Professor Arrhenius, som kastade en återblick på de allmänna landtbruksmötenas uppkomst och utveckling samt erinrade attifrån det de i början voro uteslutande diskussions möten, hade expositionerna efter hand blifvit en allt vigtigare beståndsdel af mötena, anmärkte alt för denna nya riktning erfordrades dock vida betydligare medel, så framt expositionerna skola uppfylla det afsedda indamålet att blifva allmänna d. v.s. förete prof på hvadi landets olika delar frambringas. Först då blifva de verkliga täflingsmöten. Det var till detta mål talaren ansåg att man borde sträfva, ehuru han ej delade den åsigt, som af några förfäktades att diskussionerna skulle alldeles uteslutas och våra möten, liksom de engelska, blifva enlast expositionsmöten. Hen föreslog der: öre en framställning till K. M:t, att förböjdt inslag måtte anvisas för landtbruksmötenas hållande, t. ex. 6000 rdr för året, då, i fall mötena återkomme hvart annat år, 12,000 edr skulle stå till bestyrelsens förlogande. Dessutom borde man boppas att då jern vägarne fått något betydligare utsträckning. ljur och redskap, ämnade till laodtbruksmötenas expositioner och godkända vid oröfning i orten såsom värdiga expositionsföremål, må få kostnadsfritt transporteras på statens jernvägar. Slutligen önskade tal. ut redskap och maskiner skulle vara aflemrade så tidigt, att de hunnit profvas före :xpositionens öppnande. Tal. önskade en evision i denna syftning af stadgarne för andibruksmötena. I detia yrkande instämde orukspatron Lennartsson, framhållande vigen deraf att högre priser beviljades för oskap af yngre år, än som nu är händelsen. Man beslöt en framställning i öfver:nssltämmelse med dessa yrkanden. Derefter skulle man företaga generaldi.ektör Sträles motion om permanenta expoitioner i Stockholm, Göteborg och Malmö. Zn komit nedsattes första mötesdagen för utt öfver detta förslag afgifva yttrande. Yen då ärendet nu föredrogs, begaf det sig, utt något komiteutlåtande icke blifvit aflem adt. Icke heller mindes man så noga vilka komiterade voro utsedda, alldenstund sekreteraren var frånvarande och hade med sig protokollet för den dag då komitån nedsattes. Man antog emellertid att komiteade redan hade fomnat orten, och under så fatta omständigheter a ordföranfen och mötet biföll att frågan fick förfalla. 3ektor Hensehen försökte visserligen före somma att saken så handlöst undansköts, senom att upptaga förslaget såsom sitt eget ch yrka proposition på bifall till detsamma, iksom äfven prof. Arrhenius sökte före Sygga undanskjutandet genom att föreslå irendets ajournering till västa möte, men såda förslagen ansågos af ordföranden strida :mot det nyss fattade beslutet, och frågan iek förfalla. Ordföranden afslöt derpå förhandlingarne ned ett anförande, hvari han i fråga om 1fad som blifvit gjordt vid detta möte för in del gaf det svar, att många tänkt och verkat för mötets ändamål, landtbrukets lyftning och utveckling. Den Allsmäktige vore dock den som gifver skörden och tal. vad till honom att mötets arbeten måtte 12 välsignelse med sig. Tal. lyckönskade vidare mötet till hertigens af Östergötland leltagande i detsamma. Han tackade äfsen prisdomarne och öfriga deltagarne i nötet och hoppades att de skulle lemna staden med belåtenhet, fillönskande han lem en lycklig hemfärd. F. d. statsrådet Wern komplimenterade derpå å mötets vägnar hr landshöfdingen och-ordföranden samt bestyrelsen, hvarpå man åtskildes. Förteckning på svenska och finska hushållssällskaps ombud vid allmänna landtbruksmötet. För Upsala läns hushållningssällskap, pro-! essor Arrhenius och sällskapets sekreterare locenten Stenberg; för Jönköpings d:o, hä-adshöfding Odencrantz. jägmästaren Sand