största snillen på jorden. Öfver hela vår sociala system regerar den sjelfbelåtna odug ligheten enväldigt — blåser ut intelligensen: forskande ljus — och ekriker som en uggla, till svar på hvarje protest: se hur väl vi alla trifvas i mörkret. En af deesa dagar skall detta förmätna påstående motsägas : handling och hela nutidens ruttna samhälls. byggnad skall ramla med en förfärlig skräll.? Gud förbjude det, utbrast mr Vanstone j och såg sig omkring, liksom den väntade skrällen redan vore i antågande, Med en skräll, upprepade mr Clare. ?Se der i få ord min teori. Hör nu det anmärkningsvärda bevis derpå, som detta bref ivnefattar. Här hafva vinu min son, den ata pojken ...? Ni menar väl aldrig att Frank blifvit er ; bjuden en annan plats?, utropade mr Van: i stone. : Här hafva vi det här fullkomligt odug. i liga dumhufvudet Frank?, fortfor filosofen. I an har i hela sitt lif aldrig gjort någonj ting för att hjelpa sig sjelf, och den naturiliga följden är, att samhället har sammansvurit. sig för att sätta honom i toppen af trädet. Knoappt har han haft tillfälle att förstöra den väg vi öppnade för honom innan detta bref kommer och ännu en gång ger i honom högsts ksstet. Min rika kusin (som, ; hvad förnuftet beträffar, borde vara famil jenssvans och som naturligtvis just derföre är dess hufvud) har varit nog god att erinra sig min tillvaro och har erbjudit mig sin bessedling för att hjelpa min äldsta son. Läs hans bref och gör edra betraktelser öfver slumpens makt. Min rika kusin är ett dumhufvud, som förkofrar sig förmedelst sina stora gods; han har tjenat ett annat dumhufvud, som förkofrar sig förmedelst politiken, hvilken åter är bekant med ett tredje