Aftonbladet – 18 juli 1862, sida 2

bockade sig åter och drog sig vördnadsfullt tillbaka. Obestämda misstankar bemäktigade sig miss Garth och förmådde henne att begära alt hon skulle få se Kortet. Aldrig kunde väl. en: oskyldigare pappersbit räckas från en hand till en annan. Kortet innehöll: blott direktörens namn; och under det namnet och adresben på en agent för teatrarne i London. Det förtjenar icke att gömmas?, sade miss Garth: Magdalen fattade hennes hand innan hon hunnit kasta bort kortet — bemäktigade sig detsamma i följande ögonblick — och stoppade det i sin fiska. Jag lofvade att rekommendera honomX, sade hon — och detta är ett skäl för att sömma hans kort. Gör det ingen annan tta, så skall det erinra mig om den lyckigaste afton i mitt lif — och det är det anIra skälet. 4Så kom nu! utropade hon och slog sina armar kring miss Garth med en feberaktig: glädtighet! SLyckönska mig ill min framgång ! Jag skall lyckönska dig, då du väl har slömt den?, sade miss Garth. En half timma sednare hade Magdalen sytt om drägt. Hon var åter utkommen. ,land gästerna och lyftes till skyarna af lyckinskande och prisande beundrare högt. of-van allt återhållande inflytande; som miss: sarth kunde utöfva. Långsam i alla sina. öretag var Frank den sista af de spelande: som lemnade scenens område. Han gjorde ntet försök att närma sig Magdalen vid upen, men? stod tillreds med hennes kappa: förstugan då vägnarna körde fram och säll-kapet skulle fara. Ack Frank!4 sade hon och såg på hoiom öfver sin axel, under det han satte på ienne kappan; jag är så ledsen att det är