Aftonbladet – 17 juli 1862, sida 2

sin silfverklocka, med en Cupido till handtag och sitt småplock af lyxartiklar som j förskörar helgedomen af en qvinnäs sofrum. z lugna prakt, den friska vällukten af j blommor mg ji) Magdalens drömmande utseende, der hon satt, fördjupad i sin läsning; den enförmiga rörelsen af tjenarinnans ärm och hand, under det hon gång på gång sakta förde kammen igenom sin herrskarinnas hår —-allt bar samma prägel at ljuft och stilla lugn. På ena sidan om dörren änns strålande solsken och det alldagliga, verkliga lifvet. På den andra var em trollverld af Elyseisk sällhet — en helgedom af ostörd hvila. Miss Garth stannade på tröskeln och såg under tystnåd inåt rummet. Magdalens besynnerliga smak för att alla tider och stunder låta kamma sitt hår var n af egenheterna i hennes karaktär som gjort sig bemärkt för alla i huset... Detvar ett hennes fars favoritskämt att hon vid dessa tillfällen påminde hönom om en kält som man strök på ryggen, och att han alltid väntade, om kamningen blott fortginge något längre, att få höra henne spinna. Så öfverdrifven liknelsen ock må synas, var den emellertid icke alldeles olämplig. Den unga flickans sjudande temperament ökade det egendomligt die välbehag, som de flesta irontimmer erlara af att kamma sitt hår, till en-känsla af njutning så full af belåtenhet, så drömmande: och lugn, att den ovilkorligt förde: -tänkem på den förnöjelse en favoritkatt erfor af att etrykas utaf en smekande hand. Så välbekant denna egenhet hosden fordna eleven varför miss Gertb, uppenbarade den sig. emellertid nu för första gången för henne i förehing med något själsarbete hos Magdalen. Då hon således kände någon nyfikenhet att få veta huru länge detta kammande och-studerande hade gemensamt fortgält, frågade hon dristeligen först mat: modren derom och sedan hon ej erhållit något svar, upprepade Kon frågan till kammarjungfrun. ba