Aftonbladet – 12 juli 1862, sida 2

ker spåren af de fötter som gått fram deröfver; vattnet ger åt den sqvallrande spegeln den drunknades kropp. Till och med elden lemnar i askan en bekännelse af hvad den har förtärt. Hatet bryter ut från sitt fängelse i tankens hemlighetsfullaste djup till ögats dörr, och kärleken finner en Judas, som förråder den genom en kyss. Vi må kasta våra blickar hvarest vi behaga, så skola vi finna att uppenbarandets oundvikliga lag är en af naturens lagar; en oföränderligt fortfarande hemlighet är ett under: verk, som verlden ännu aldrig har skådat. Huru skulle då den hemlighet, som nu doldes i hemmet vid Combe-Baven, tvingas att yppa sig? Genom hvilken kommande tilldragelse i faderns, moderns och döttrarnes dagliga lif var uppenbarandets lag ämnad att bryta sin oundvikliga väg till upptäckt? Vägen bröts (osedd af föräldrarne, icke anad af deras barn) genom den första händelse af någon vigt efter nr och mrs Vanstones hemkomst — en händelse, som till det yttre ej syntes ega ett intresse af högre :betydenhet än den simpla, sällskapliga höflighetsbetygelsen af ett förmiddagsbesök. Tre dagar sedan Combe-Ravens herre och husmoder hade återkommit, voro familjens qvinliga medlemmar af en händelse samlade i förmaket. Man hade från dess fönster utsigt öfver blomsterträdgården och den närmaste delen af parken, denna sednare skild från det yttre fältet af ett staket, och medelst en liten grind förenad med vägen derutanför. Under ett uppehåll i samtalet väckles de närvarandes uppmärksamhet helt oförmodadt af det skarpa ljudet utaf klinkan, då denna grind slogs igen. Någen hade från andsvägen kommit in i parken, och Mag lalen ställde sig genast vid ett fönster för