Aftonbladet – 11 juli 1862, sida 2

och såg med mulen blick ut igenom porten som stod öppen. Magdalen deremot ut tryckte sitt missnöje i de oförbehållsammaste ordalag, som hon vanligen brukade då hon var missnöjd med något. Jag frågar icke efter hvem som hör mig — jag anser oss båda två vara oförlåtligt illa behandlade!? Med dessa ord följde den unga damen sin systers exempel, satte sig på en stol och stirrade ut genom den öppna dörren. Nästan i samma ögonblick kom miss Garth från förmaket ut i förstugan. Hennes snabba uppfattning visade henne nödvändigheten af att blanda sig i saken, till vinnande af någon trefnad för dem alla, och hennes goda förstånd sade henne genast hvad hon borde öra. : ?Sen upp på mig, båda två, om I behagen och hören hvad jag vill säga?, yttrade sig miss Garth. Skola vi alla tre hafva nägon trefnad och glädje tillsammans nu, sedan vi äro allena, så måste vi stå fast vid våra vanliga sysselsättningar och vår regelbundnaa lefnadsordning. Se der i enkla ord sakens sammanhang. Finn dig i din ställniog?, säger fransmannen. Här är jag för att gifva er exempel. Jag har just sagt till om n god middag i vanlig tid. Nu går jag till husapoteket för att gifva kökspigan medikamenter — -hon är en osund flicka och hela hennes anlag för ansigtsros kommer af dålig mage. Under tiden finner du, min goda Norah, ditt arbete och dina böcker i biblioteket som vaualigt.. Månn tro det ej vore skäl, Magdalen, att du slutade upp med att slå knutar på näsduken Och i stäl let öfvade dina fingrar på pianot? Klockan elt äta vi vår lunch, sedan gå vi ut och taga hunda.ne med oss. Varen bäda två lika muntra och oförskräckta som jag är det. Se så, friskt mod bara. Om jag längre får