Aftonbladet – 10 juli 1862, sida 3

gasåttes. politiska öfvertygelse och så till, huruvidå den i hufvyuddragen harmonierar med ent eh. Sedan hr ALmcreSs derefter förklarat, att ändamålet med sammankomsten redan vore vunnet, (71) blef densamma upplöst. UT BIICKS i POLEN. Om mordförsöket mut general Liders melldelas från Warschau följande: General Chrulow, befälhafvare för en rysk i Pen förlagd division, sammankallade för någon tid! sedan sina officerare, och tadlade dervid i elt energiskt tal deras sympatier för de revolutionära polackarne och dessas mot regeringen fiendtliga grunisatser. I ifverp gaf han officerarne det icke synnerligen smickrande epitetet Duraki? (dumbomar). Bland officerarne uppstod då ett doft mummel, men ingen. vågade under audiensen uppträva med en protest mot denna skymf. Men sedan audiensen var slut, började mar rådslå om hvad som skulle göras i anled ning af denna förolämpning. mot hela kåren. Man beslöt att skicka en deputation, besvående af 2 officerare, 2 underofficerare och ivå soldater, till general Chrulow, för att. enligt en.uppgift, utmana honom på pisto ter, enligt en annan; fordra förklaring och upprättelse af-chonom.: Detta skedde också. General Chrulow lät genast arrestera deputationen och ställa henne inför krigsrätt för insubordination under belägringstillstånd. Krigsrätten . dömde ulla de sex deputerade tilll döden, och. domen underställdes kejsates. Men kejsaren ville ej gerna befatta sig med saken, utan öfverlemnade den åt general Liders såsom öfverbefälbafvare för första armekåren. Generatenstadfästade dödsdomen och lät den 26 Juni verkställa den. Samma dag hade han bekommit en anonymhotelse att han, om han Jät skjuta deputationens medlemmar, skulle med siti eget blod stå till svars för det han låtit utgjuta. Trots denna varning gick exekutionen för sig; de sex medlemmarne af deputationen blefvö på eftermiddagen arkebuserade i citadellet. Följande morgon aflvssades pistolskottet mot generalen, ITALIEN: Fron Turin berättas den 3 dennes att ett egenhändigt bref. från kejsar Napoleon till Alexander II framkallat ryska regeringens åtgärd att erkänna konungariket Italien. Man väntade i Turin furst Labanow, hvilken såsom utomordentligt ryskt sändebud skulle-knyta de diplomatiska förbindelserna wellan Italiens och Rysslands kabinetter. Såsom rysk ambassadör väntade man att den förre ministerresidenten i Turin grefve Stackelberg skulle blifva utnämnd. Markis Pepoli skulle afgå till Petersburg såsom utomordentligt italienskt sändebud. Underrättelsen om Italiens erkännande af Ryssland framkallade uti Bologna en sådan hänförelse, att hela staden inom en kort stund var festligt prydd: .ued fanor. Garibaldis snart väntade ankomst till södra Ita!ien hade framkallat stor sensation. Man vir oviss om hans planer gällde Rom, Ungern, Servien eller Montenegro. Generalen hade uppmanat sina vänner att i medlet af Juli hålla sig beredda att följa honom. GREKLAND. Fråo Athen förmäles den 27 Juni, att en allmän amnesti för pressförbrytelser blifvit beviljad. Den nye utrikesministern, Teocharis, bade blifvit träffad af ett slaganfall. TURKIET:;? Enligt undertänelser från Bucharest a! !en 23 Juni hade den lagstiftande försam lingen gilvit regeringen diktatorisk makt och inyndighet för sex. månader. Beslutet fat ades med 56: röster. mot 36. -Ministerpre -identen Catardis! mördare var ännu ej upp iäckt. Tryckfriheten hade blifvit proviso iskt uppläfd. För öfrigt hade lugnet ej olifvit stördt. Anledvingen till mordetuppifves olika. Euligt en berättelse skulle mi vistern hafva framkallat gerningen genom sitt uppträdande cmot en ny folkförsamling wilken bredvid den rumäniska fanan äfven -kulle plantera den siebenbärgska. En an: nan uppgift är, att dådet framkallats af den vållning Catardi intvgit i den acrariska fråsan. Vid atskaffandse at dagsverksskyldigheten har, liksom i Ryssland, fråga uppstått ini den frie bunden skall få jord eller ej Kammarens majoritet var af sistoämnde tankt vch denna delades af Caturdi. Från Ragusa telegratferas den 4 Juli, att städerna -Vlakovich, Gubinge och Galzko blivit aneripna och utplundrade af de upp: rorieka. — Bergsbanden: besköto Niksich. Derwisch pascha befinner fortfarande uti Vilecia, hvarifrån ban utfärdat en proklama. ion till de frivilliga i hela Herzegovina. AMERIKA, äpligt underrättelse f ån Newyork af den 26 Juni, hade general MOClellan inberättat vill regeringen, stt.bans här, utan att lida stora förluster, intagit en framskjuten ställ sg framför Riehmond. Rebelierna hade vjort kraftigt motstånd, men nötdgats drags sig tillbaka; Sedan unionsgeneralerna FrimontShields och Banks lyckats förena sina stridskrafter. hade de uti Vestra. Virginien angrizit och slagit rebellgenerulen Jackson. Pregeidententen Linco!n har sanktionerat den af kongressen antagna billen; om slafveriets afskaffande i alla de närvarande territorierna, äfvensom förbud mot dess införande i hädanefter bildade territorier. Rättogångsoch FPolissaker. Bränvinsbränningen på Brogård. IAdvokatfiskalen inSvea hofrätt har i-målet emot landshöfdinveembetet i Unsala län