Aftonbladet – 9 juli 1862, sida 1

till trots för miss Garths förbud och sin systers föreställningar, att gå till biblioteket och se efter om hennes far var der. Då hon skulle öppna dörren var den låst på inre sidan. Det är bara jag, papp., sade hon och afvaktade svaret. Det ljöd sålunda: Jag är sysselsatt nu, min vän. Stör mig icke.? Mrs Vanstone var på sin sida lika oåtkomlig. Hon förblef i sitt eget rum, med sina qvinliga tjenare omkring sig, fördjupad i aldrig upphörande tillredelser för den annalkande resan. Tjenstfolket hos denna familj, föga vana vid brådstörtade beslut och oväntade befallningar, voro tafatta och yra i hufvudet, då de skulle lyda. De sprungo onödigtvis från det ena rummet til tb annat och förlorade både tid och tålanivd geaom att knuffas 1 trapporna. Hade en fremling denna dag kommit till huset, kunde han lätt hafva inbillat sig att en oförmodad olycka hade inträffat derstädes, i stället för en oförmodadnödvändighet att resa till London. Iogenting gick i sin vanliga ordning. Magdalen, som brukade tillbringa morgonen vid pianot, gick rastlöst omkrin i trappor och korridorer och ut. och in d det någon stund. syntes. vilja blifva vackert väder. Norah, hvars smak för läsning hade blifvit ett ordspråk i familjen, tog den ena boken efter den andra från bordet och skåpet och lade bort dem igen; tröstlös öfver att ingen förmådde fästa. hennes uppmärksamhet. . Äfven miss Garth erfor det mäktiga inflytandet af den husliga förvirringen och satt ensam vid brasan 1 förmaket, betänksamt skakande på hufvudet och med sitt arbete lagdt åt sidan. Familjangelägenheter? 4 tänkte miss Garth, orubblande öfver mrs Vanstones obestämda rörklaring. XJag har lefvat tolf år vid Combe-Raven och dessa äro, så vidt jag vet, de första familjangelägenheter som hafvå skiljt föräldrarne och barnen. Hvad kan meningen vara härmed? Förändringar? Jag kan väl tro, jag börjar blifva gammal. Jag tycker inte om förändringar.4 — (Forts.)