Aftonbladet – 9 juli 1862, sida 1

Mr Vanstones aptit, som brukade vara så god om morgnarna, var borta och med den äfven hans goda lynne. Tankspridd bröt han några små bitar 10stadt bröd af ställningen bredvid sig, drack ur sitt t utan att synas veta hvad han gjorde — och bad derpå om en kopp till, som han lät stå orörd framför sig. ?Norah?, sade Kan, efter en stund, du behöfver ej sitta qvar för min skuld. Magdälen, min flicka, du kan gå när du vill.? Hans döttrar stego genast upp och miss Garth följde välbetänkt deras exempel. Då en godmodig man någon gång gör sin vilja gällande inom familjen, så gör denna de monstration för sällsynthetens skull alltid verkan och den godmodige mannens vilja blir lag. Hvad kan hafva Kändt?? hviskade Norah, sedan de stängt dörren efter sig och gingo öfver förstugan. ; Hvad kan pappa mena med att vara ovänlig emot mig?? utropade Magdalen, upphettad vid erinringen af den lidna oförrätten. Får jag fråga hvad rättighet du hade att intränga i din fars enskilda affärer?? inföll miss Garth tillrättavisande. i Rättighet?? upprepade Magdalen. ?Jag har inga hemligheter för pappa — hur kan det då falla honom in att hafva hemligheter för mig! Jag anser mig vara ganska förfördelad.? Om du gr dig hafva fått en lämplig tillrättavisning, för att du ej sysselsätter dig med hvad som rör dig sjelf, sade den ärliga miss Garth, så skulle du vara sanningen närmare. Ack! du är just som alla öfriga unga flickor i vår tid. Det är inte en ibland hundra, som rätt vet om hon står på hufvudet eller fötterna. De trenne damerna gingo in i förmaket, och Magdalen bekräftade sanniogen af miss Garths förebråelse genom att dugtigt slå igen dörren. En half timme förgick, och hvarken mr Vanstone eller hans fru lemnade frukostrum