Aftonbladet – 8 juli 1862, sida 2

Croix uttalade åsigt, att komitterna ej borde fi Wermiands län: rör Jösse härad: FF riksdagsmannen Olof Olsson i Olebyn. EN Valrörelson i hufvadstaden. Gårdagens möte i första val:retsen, som hölls i börslöreningens lokal, var utlyst för verkställande sf profval och blef kammarrådet Gyllenhofl anmodad att äfven denna gåv2 föra ordet. Magister Lispströv, som först yttrade sig, jade med en rekapitulation af hvad som tilldri git sig härstädes under valförberedelserna. Tal. lemnade derhän, huruvida någon partiafsigt gjort sig gällande vid de första inbjudningarnes utfärdande, men medgaf att ingenting kunde vara att anm rka mot den vändning saken sedermera tog genom offentliga mötens utlysande. Do trodde han att komiteerna, med undantag blot af komitån i tredje kretsen, icke tillbör iakttagit den vid det allmänna mötet hos -reslå randidater. Det vore ingalusda likgiltigt om komiterade såsom sådana föreslogo kandidater, då man vet huru lätt personer taga intryck och hvilken benägenhet för auktoritetstro som fi finnes. Enligt beslut vid de gemensamma k miteernas sammanträde hade det visserligen lemnats hvar och en valman öppet att föres!å kandidater, men då komiterna sedermera sågo att deras kallelser till möten uppmärksammades at så få valmän, borde de deri funnit ett bevis på att valmännen icke gillade deras sätt att gå till väga och de hade derföre, efter hr Lindströms åsigt, bordt nedlägga sitt uppdrag. Att nu an ställa profval ansåg talaren olämpligt, då vid det föregående sax. manträdet, der denna åtgärd beslöts, Dlott omkring 20 personer voro närvarande och således komitån, som utgjordes af 13 personer, bildade majoritet vid mötet. Häradshöfding Caruisteor erinrade den föregående talaren att vid det valsätt, sem för närvarande tillämpades i Stockholm, några offent liga valförteredelser voro oundgängligen nödvändiga såframt icke flertalet af valmän skulle onödigtvis spilla bort sina röster på en mängd olika personer och afgörandet öfverlemnas antingen helt och hållet åt slumpen eller, hvad som vore troligare, åt något i tysthet opererande kotteri. — Tillbakavisade insinuationerna om partimanövrer vid valrörelsens början genom en erinran att någon måste taga initiativet, men att ingen fanns benägen utfärda en oflentlig kal lelse förr än man erhållit uppdrag dertill af något större antal valmän. Det var för att erhå ett sådant uppdrag som det första samman d på börsen anordnades, och det var naturligt ati man då icke kunde vända sig till alla valmän; utan inbjöd till mötet några bland dem som man visste lifligare intresserade sig för allmänna angelägenheter. Sedermera hade valkomitterna såväl i denna som öfriga kretsar lemnat det full komligt öppet för hvarje valman att uppgifva hvilka kandidater han önskade. Om mötena tilläfventyrs emellanåt blifvit fåtaligt besökta, kunde talaren icke inse att de frånvarandesli nöjdhet borde hindra dem, som genom sin när varo ådagalade intresse för saken, att om den samma öfverlägga. Såge heller icke något skä! att inhibera det profval,; för hvilket detta sam manträde blifvit utlyst och för hvars förrättande ett större antal valmän tillstädeskommit än vic något föregående möte inom: kretsen. Kammarrådet Grtrennorr hemställde huruvida icke de utsedda komiterade skulle egt samme rätt som öfriga valmän att uppgifva hvilka kan didater de önskade. Det öiverlemnades ju å valmännen att fästa det afseende på deras framställning som de behagade. De kandidater son: komiterade uppgåfvo, hade dessutom redan dess förinnan blifvit af andra valmän föresla, Vid det af magister Lindström åsyftade tillfälle ut gjorde komiterade alldeles icke majoritet bland de närvarande, ty till följd af tillfälliga förhin der voro just då flertalet af komitens egna leda möter f:ånvarande. Sedan ytterligare några repliker blifvit utbytt: mellan de talare som förut yttrat sig och sedan det på gjord framställning blifvit af ordföran den uttryckligen erinradt att meningen ick vore att man vid profvalet skulle vara begrä sad till att rösta på endast de tre personer; hr Hierta, Ditzinger och Wistrand, hvilka efter af: sägelserna qvarstodo på kandidatlistan, utan en hvar ega rösta på hvilken han behagade, skred: till. profval, dervid grosshandlaren LD. J. Hierta erhöll 33, handlanden Robert Ditzinger 25, pro: fessor Wistrand 8 och apotekaren Ahiström samt grosshandlarne V. Åbom och G. Rooth hvar dera 1 röst. Ordföranden tackade slutligen för det honom: visade: förtroendet och förklarade med några ord anledningen hvarföre han, ehuru redan en gammal man, ansett sis böra i valförberedelsern: deltaga. På sin föregående b ade han haft rikligt tillfälle att öfvertyga sig om det nuva rande representationssättets orimlighet och de vå dor som med detsamma äro förbundna, och har hade derföre ansett det vara af största vigt at: i de folkvalda stånden insattes män, som med verkligt nit ville och kunde arbeta för en för ändring till ett bättre. Det hade v: för att i den krets han tillhörde efter bästa förmåga verka för ett sådant val sony han trott sig böra i de offentliga valförberedelserna deltaga. Efter dessa slutord af ordföranden upplöste: mötet. Gårdagens möte i andra valkretsen, som hölls:å nedra börssalen under ordfö randeskap af grosshandlaren Anthony Pet tersson, började med anmälande för valmännen af svar, som ingått från de vid föregående tillfälle uppgifna kandidater; hvilke genom komitns försorg blifvit underrättade 3 rr nee