Aftonbladet – 8 juli 1862, sida 2

de man deremot efter gladt hjerta, stark helsa och smak för lifvets nöjen, var han icke äldre än de flesta män som fyllt sina trettio år. Thomas!? ropade mr Vanstone i det han top sin gamla filthatt och sin starka promenadkäpp från bordet i förstugan: Fru kosten blir klockan tio denna morgon. De unga damerna komma säkerligen icke ned tidigare efter konserten i går afton. Hör på! bur tyckte du sjelf om konserten? Du fann den storartad? Alldeles rätt — det är just rätia ordet. Ingenting annat än brak och buller och emellanåt för omvexling skuld klang — och brak; alla fruntimmer så utsökt klädda, att man nära på tyckte dem vara oklädda; qväfvande hett, bländande gassken och inte tillräckligt utrymme för en enda menniska — ja, ja; Thomas, storartad är just det passande ordet — roligt var der icke.? Efter att sålunda hafva uttryckt sin tanke, hvisslade mr Vanstone åt sin egensinniga, lilia bund, svängde i förstugudörren käppen i muntert trots emot regnet, och begaf sig af i blåst och oväder på sin vanliga morgonpromenad. : Visarne, som vandrade sin jemna bana kring urteflan, förkunnade pu att klockan fattades tio minuter i nio. Nu syntes en annan af husets medlemmar i trappan — miss Garth, guvernanten, Intet uppmärksamt öge, som såg miss Garth, kunde undgå att genast finna det hon var jödd i norra delen af landet. Hennes starka drag, hennes manligt hastiga och bestämda: rörelser, den förening af egensinne och redlighet som framlyste i hennes blickar och sätt, allt vittnade om att hon var född och uppfostrad vid riksgränsen. Ehuru föga mer än fyratio år gammal, var hennes här nä