Aftonbladet – 3 juli 1862, sida 3

BYS MMAMHESLv ENS PILTELA I ARTE NERE BOR Eöe. UTRIKES. FRANKRIKE. Efter att ha varat fem månader, afslöts asstiftande kårens session den 27 Juni gem ett kort tal af grefve Morny. Om po:k var vid detta atsked icke fråga; presi !raten inskränkte sig till att loforda utskota och plenisammankomsterna för ådaga:gd flit, att trösta de talare, som blifvit ierkallade till ordningen, dermed att hela kårens värdighet fordrade det samt att utbedja sig kårens fortfarande förtroende. Den Miresska rättegången har inträdt i -1t nytt stadium. På grund af storsigillbevararens kassationsbegäran har målet förevarit inför Frankrikes högsta domstol, soz gor domstolens uti Douai frikännande om. ITALIEN. Från Neapel berättas, att karlisten Tris:any, med sitt 250 man starka bourbonska band sprängt franska gränsposten vid Fon:onafosa och den 11 gått öfver floden Tiri. Mazzini skall förbereda ett anfall mot Rom, och det berättas att han gjorde allt för att nppreta sinnena i anledning ef dröjsmålet med enhetsverkets fullbordande. Uu Neapel firades årsdagen af slaget vid Holferino, den 24 Juni, genom en stor revy över hela garnisonen på Marsfältet, och i Lorenzokyrkan hölls en sorgegudstjenst till minne af de krigare, som stupat på denna blodiga dag. Husen voro prydda med nationalfanor. Provinserna Capitanata, Basilicata och Abruzzerna hafva på nytt blifvit hemsökta af starka band. etydande truppförstärkningar hade afgått till dessa provinser. AMERIKA. Förenta BStaternas representanthus hade antagit den af senaten voterade bill, hvarigenom slafveriet förbjudes uti unionens alla territorier. Enligt officiel rapport från general Halleck, hade general Beauregard med större delen af rebellernas sydvestra här dragit sig tillbaka till Okolana. Han hade genom dödsfall, tillfångatagna och rymde förlorat 20,000 till 30,000 man, men detta oaktadt kommenderar han ännu en styrka af 90,000 man. Han hade afsändt en del af sina stridskrafter till Knoxville, uti Tennessee, till understöd åt general Kirby Smith, och det be-i rättas att Nashville vore i fara. i General Stonewell Jackson hade lyckats att verkställa sitt återtåg ur Shenandoahdalen, oaktadt generalerna Banks, Shields och Fremont förföljde honom tätt i spåren. Han undkom öfver berget Blue-Ridge och marscherade vidare mot Richmond. En styrka af 65.000 rebeller var koncentrerad vid Granada uti staten Mississippi. I närheten af Baton Rouge hade en strid egt rum, men man kände ej dess utgång. Afven på James Island vid Charleston hade eiming utkämpats, hvars resultat ej var ändt. Genom unionstruppernas ockupation af James Island :var Charleston allvarsamt hotadt, emedan afståndet mellan staden och nämnde ö blott utgör något öfver en fjerdingsväg. Ön bildar till en del venstra stranden af floden Ashley, vid hvars motsatta ström staden Charleston: är belägen. Lyckades rebellerna ej fördrifva unionstrup perna från James Islands så anses Charlestons fali temligen säkert. General Fremont har rapporterat att han den 8 Juni slagit general Jackso:s kår vid Cross Keys, samt med divisionerna Blenker. Milroy och-Schenck, jemte brigaden Stahl i reserv, förföljt fienden, som drog sig tillbika genom skogarne ända till Port Republies På förmiddagen hade Fremont fått usderrättelse. om, att Jackson angripit general bieids och tillbakaträngt honom till floden, hvarföre ban beordrat en kavalleriafdelning att återställa förbindelsen med Shields. Sina förlueter vid Cross Keysuppgifver Fremont till 120 döda och 500 sårad-, samt beklagar ait isynnerhet många officerare siupat. Fienden hade på valplatsen qvarlemnat 200 döda. Shields hade rapporterat, att hans af 2000 man bestående avantgarde blifvit den 9-om morgonen angripet af Jacksons bufvudkår och i fyra timmar hållit sig mot denna öfvermakt, men slutligen nödgats draga sig tillbaka till Shields hufvudstyrka som stod vid Courants Stove. Fienden drog derefter tillbaka. Shields hade uti WalAE ond på mig? Jag skall säga allt hvad du