ma för att låta taga mått af sig, och i allt detta låg visst ej något oroande. Det oaktadt var det högst ogerna som mr Calverton denna dag åtog sig att sköta affärerna, några skilling mer eller mindre betydde ju föga emot hans säkerhet, som deremot väsentligt sattes på spel, derigenom att han under fem eller sex timmar måste utsätta sin person till allmänt beskådande. Han sökte gifva dessa invändningar något mera vigt genom tilläggandet af ett par svordomar, och Bessy gick med tårar i ögonen och litet harm 1 bjertat. Hon öfvervann dock denna känsla, och återrände för att bedja honom ej tro att hon glömde huru stora skäl han hade för sin oro, samt omfåmnade honom med den försäkran, att hon dock ej trodde sig behöfva frukta någon fara i denna, från hans fordna bostad så långt aflägsna trakt. Då Richard Calverton sålunda var lemnad åt sig sjelf, började han, sedan han rökt några pipor tobak, ex noggrann undersökning såväl i boden som rummet derinnanför och de båda sängkamrarne en trappa upp, för att få rätt på en flaska med något bränvin uti, som Bessy anskaffat för att nyttja som utvärtes botemedel för gikt. Slutli oen lyckades han upptäcka buteljen, hvars innehåll han i ett drag tömde. Vidare fann han sig föranlåten att försigtigt uppdyrka åset till Bessys byrå, och räkna huru mycket penningar hon hade aflagt till hyrans betalande såmt derifrån afdraga två shilings ungefär, hvilket han, så tystade han sitt samvetes röst, som verkligen denna gång ät höra sig, såsom ej längre varande den nederlige Dick, tyckte sig kunna göra, då han såväl behöfde penningar och då Bessy oaf honom så litet. Då hen sedan kom ned, började han nästan Önska, att någon af de vanliga kunlerna utan strumpor och skor skulle infinna ig, emedan han då kunnat skicka efter e: nalfstop bränvin. En gång blef hans läng-4 an efter denna dryck så stark, att han, med