Aftonbladet – 3 juli 1862, sida 2

ir gjort sig fördelaktigt känd genom flera örbättringar i konstraktionen af verktyg och maskiner för träarbeten, samt äfven inven-! erat utmärkta qvarnar för malni nalade ämnen, såsom en del me lie m. m. Hittills har man hä es med det mest ansträngande arbete förfärd njulen, och isynnerhet hafva hålen i nafven i oeh hjulringen för ekrarnes tappar kostat mycken möda, dervid-arbetaren fått tillsläppa sitt bröst för att utöfva tillräcklig kraft på borrskaftet. Nu har hr Holmqvist konstruerat och förfärdigat en maskin ett par alnar i längd, nätt-och prydlig som en salongspjes, hvilken verkställer allt detta arbete och tillika bildar de runda tapparne utan annen möda än att en vef sättes i rörelse af en kraft, hvartill en åttaårig gosse är tillräcklig. När man ser så utmärkta mekaniska anlag hos en person, som endast uti härvarande tarfliga verkstäder haft tillfäl!e utveckla sina insigter, så kan man icke annat än beklaga, att de icke blifvit af vederbörande uppmärksammade och genom understöd till en resa till expositiopen i London uppmuntrade. För den händelse att någon ännu skulle vilja göra något för denne förtjente arbetare, nämna vi emellertid att han bor i n:r 4 Johannis Östra Kyrkogata in på gården 1 tr. upp, der man äfven kan få se hans vackra invention, som gör konstruktionen af vagnshjul i afseende på tapphålens form och riktning matematiskt noggrann, på samma gång den bör kunna förminska de höga vagnspriserna. . — Göteborgs Handelstidning, som återger Östgöta Correspondentens yttrande om betydelsen af en svensk Pultavafest, tilläger för egen del: ?Vid läsningen häraf framträdde för mången af oss lifligt den tanken, att Sverge kan och bör under en form värdigt och passande fira årsdagen af Pultava-slaget, nemligen såsom en minresfest öfver fallne svenska krigare. Knappt hade dock detta förslag blifvit men och man emellan ventileradt, förrän den fägnesamma underrättelsen ingår från Siockholm, att tankarne mötts och att man der vill just på detta sätt fira den märkliga dagen. Ävnu har icke försports huruvida ej H. M. konungen vill fira samma dag, på samma sätt. vid det församlade lägret å Ladugåfdsgärdet. Det vore dock ej oväntadt att snart få en -ådan underrättelse; detskulle fastmer öfverensstämma med H. M:ts fosterländska upp: fattning och oförfärade väsen. Emellertid synes det oss att svenska folket bör i alla landsändar följa det från hufvudstaden gifna föredömet. Främst bland raden af stupade hjeltar stråla namnen Gu staf Adolf och Carl XII, och bland platser. på hvilka våra tappra män segrande gjutit sitt blod, stråla namnen af Moskwa (vi kunna ju börja der!) Narva, Holofzin, Woarschau, Leipzig, Lälzen, m. fl. Behöfvas fanor till festens i!lustreraude, så finnas tillräckligt många sådana, från alla nationer, att hemta ur RiddarKolmskyrkans hvalf. Vi antaga ett man setnasti Göteborg försummar att följa den gifna väckelsen, men tiden är nu, kort, och hvad som skall göras, måste ske snart. 1 likhet med Östg. Correspondenten förmena vi att skarpskytte