ock beqväma sg till ett för de skånska magnaterna mindre behagligt beroendeförhållande — för att få penningar. Känner man själen uti den nuvarande styrelsen, grefve A. Posse, rätt, så lär han vara Tikar omedgörlig, ehuru smidigare än den förra. I privatbanksoch hypoteksange lägenheter hafva våra skånska adelsmän gjort sig till sådane herrar i provinsen, att den son icke närmare känner deras inflytande, knappt har ett begrepp om hvad de förmå att uträtta. Vi hoppas likväl på en helsosam reaktion genom den nya: knmmunallagen, då genom umgänget med städernas representanter bönderna skola få kurage att sjunga ut, och framför allt få lära sig att vara med, hvilket de hittills icke förstått. Af den inom adelns eget läger uppkomna splittringen komma äfven vi andra lojala skåningar att erfara obehaget.. Det berättas nemligen, att vid ett nyligen hållet möte i Landskrona för att förena dess och Helsingborgs intresse för en gemensam jernväg till-stambanan, skulle herrar Schwerin och Trolle uppträdt mycket afgjordt mot denna förening, icke ensamt för sakens skull, utan för att motarbeta hr Tornerhjelm, som intresserar sig för densamma. : De lära blifvit understödde utaf en del borgares i Landskrona afunda mot grannstaden, men slutat med att, som alltid, foga sig efter omständigheterna och på sätt och vis förorda en sådan förening, hvilken utan tvifvel är af yttersta vigt. Man lär hafva i sinnet, att gemensamt begära ettstatsanslag vid nästa riksdag, och om till ångar finnas, så. torde väl en bana till Helsingborg, närmaste öfverfarten till Danmark och i samband .med den på: började Helsingörsbanan, vara af ster betydelse och lemna ett godt handtag åt stambanan. Au Landskrona med sin ypperliga hamn komme med, är ett plus till uti allt det goda man kan säga om denna bansträckning. Men ressurserna äro små och Malmöintress t motarbetar af alla krafter denna lifslust hos de mindre städerna. : Det politiska lifvet i Skåne är af ofvan anförda skäl för ögonblicket något flau, och torde icke före valen repa sig. Att framkalla här en så liflig valagitation som i Stockholm lyckas icke denna gången, synnerligast som vi lida en märkbar brist på kandidater, som skulle ha lust att ställa sig. I Malmö kommer det att väga emellån borgmästare Malmborg och rådman Falkman. Denne sednare är liberal i vissa fall och har de mindre borgarne på sin sida, men troligen segrar borgmästaren, som är en af ståndets mest prononcerade byråkrater. Någon valrörelse kom her här icke i fråga, lika litet som i Lund, der VBorgmästar Billström är sjelfskrifven, ifall hans Helsa tillåter honom att resa. En tredje borgmästare kommer från Ystad och den fjerde från Landskrona — säg så, om vi icke äro lojalt folk? Från Helsingborg lär konsul Rooth denna gång vara oförhindrad att mottaga valet, synnerligen som ingen annan lär vilja göra honom platsen stridig. Det säges dock, att man der skall etablera en valkomite för att förmå kandidaten att inför densamma redogöra för sina åsigter, dem. man hittills icke riktigt lär känna till, Med ett enda undantag skulle således borgaresåndet denna gången äfven få mottaga från Skåne hyggligt folk, som inte göra mycket väsen utaf sig. Det är bedröfligt att nödsakas tillstå, det den medBorgerliga andan i de skånska städerna ännu står på denna punkt, helst Skåne ligger så nära Danmark och borde influeras något derifrån, men man är loj, tryckt af den finansiella ställningen för ögonblicket — och derföre låter man regeringen sköta politiken. ; På landet ser det bättre ut. Denlofvande grödan ingifver nya förhoppningar och med ökas sjelfförtroendet. SS amla liberala riksdagsmännen Ola Svensson, Nils Olsson, Per Nilssbn och troligen äfven Ola Jönsson bli återvalde. Nils Svensson i Ebbarp gick till sina fäder, och Klockaren Rosenberg lär äfven denna gång låta höra sin vältalighet inom det hedervärda ståna Denne är en framåtsträfvande natur och skulle icke ogerna se, att stånden räckteså länge till dess han blefve i tur att intaga talmansston. Jag behöfver icke säga, att hans egen meng, uttalad i det offentliga, är motsatt min åsigt om honom, och bör icke lemna Aftonbladet oförberedt på en protest från hans sida; jag har likväl ansett mig böra meddela både hvad jag och allmänheten hyser för tanka. Att våra bönder emellertid. äro lifligt intresseraåe för en representationsförändring och att deras representanter från Skåne komma att utan förbehåll uttala sig för en sådan, kan jag tryggt försäkra. De gråt ve gerna kasta skulden på bönderna derföre att de motsatt sig de partiella förändringarne, men till slut kan det hefinnas, att bönderna icke handlat sä oklokt, om de derigenom kunnat fram tvinga en större och vigtigare förändring. Länge Kan väl icke representationsfrågan stå på dagordningen, och då betyder en utspädning för en (?) riksdag föga. Något vapen ihänderna på de privilegierade stånden kan väl svårligen ett bondeständets afslag blifva, ty äfven dessa böra kunna skilja mellan hufvudsak och bisak — i annat fall röstar jag gerna för de partiella förindringarne, ty jag vill icke, att våra första stånd skola få nägot tillfälle att taga anstöt.