Aftonbladet – 28 juni 1862, sida 2

parbyttedriften. Det är en ny art af kopparhytta och masugn, båda af en.egendom-: lig form och högst enkel konsträktion, men. med applicerandet af ett stort antal blästerformor. En sådan provisoriskt bygd koppar: ytta om 12 å 13 ft de på dygn öfver 3 I mal elter kring 3000 pud om dagen, under dei att en al de vanliga hytierna under samma tid endast afverkade 54.600 pud. Bränslebesparingen är högst betydhg, och ugnen; som torkar mycket fort, kostade endas! 600 rubel. Tillämpadt å tackjernstillverkningen gaf systemet äfven förmånliga resultater En masugn om endast 22 fots höjd byggdes och blef torr inom 2.!, månader och sattes derefter under 5, månader i oafbruten gång. Den afverkade under denna tid ej mindre än 240,000 pud eller 18.000 skeppund tackjern, oaktadt svårflytande malmer användes, och mausgunsgången var hela tiden regulier och utaa en enda rågång. Denna masugn var älven provisorisk, kostade endast 3000 rubel silfver och hade stället endast af stampad, eldfast lera. Det befanns det oaktadt vid blåsningens slut i godt stånd. I England, dit tvenne vackra modeller blifvit sända till industriexposionen, hafva dessa ugnar vunit ett särdeles bifall; upp finonaren har erhållit en medalj och modellerna äro begärda till britiska musei samlingar. Patent tages nu öfverallt, äfven i Sverge, ehuru jeg har anledning att förmod: att uppfinnaren der upplåter sm uppfionivg till fritt begagnande, till följd af gammal tillgifvenhet för det land, der han för nära trettio år sedan gjorde sina bästa studier i bergsvetenskapen. Uppfinnaren är general. majoren W. Rachette, förr styresman för de stora Demidowska bergverken i Siberien. och nu chef för departementet för Rysslandbergverk och saliner. Han genomgick åren 1833—35 bergsskolan i Fahlun och bibehåller från denna tid kära minnen från Sverge. Samme man har äfven uppgjort en plan till en jernväg i Siberien, som af regerin gen omfattas med stort ntresse och utan tvilvel kommer att sättas i verket. Den skall sträcka-sig från guvernementsstaden Perm midtöfver Uralbergen och å asiatiska sidan stryka midtigenom de rikaste och förnämsta bergverksdistrikterna, både kronans och de enskildes, samt sluta vid staden Tumen vid den segelbara Taurafloden, hvilken sammanhänger med de stora Asiatiska flodsystemerna. Hela längden blir 554 verst och denna jernväg, som i ordets egentli a me ning kommer att sammanbinda Europa med Asien, beräknas tillika att förena sjökommunikationer om 12,000 versts längd, och Petersburg med Amur. Lokalen är utomordentligt gynnsam, höjningen vid öfvergången öfver Ural endast en fot på åttatio, och man tror sig med säkerhet kunna bygga jernvägen för 40,000 rbl pr verst (en million rdr pr svensk mil.) Bland de väntade omätliga fördelarne räknas äfven möjligheten att tillgodogöra de oerhörda skatter af metaller, som ännu ligga döda i dessa trakter, i brist på utvägar till transport af malm, brännmaterial och lifsförnödenheter. Likasom i Sverge börja nemligen tillgångarne på trädkol att, om ej minska-, dock försvåras och med detsamma betydligen fördyras, emedan kolen måste hemtas på allt större afstånd. Under tiden hafva :deremot : matvaror och andra förnödenheter fördyrats ända till tredubbelt värde. Man kan göra sig en föreställning om transporternas betydenhet, endast deraf, att egendomen Nischnei Tagilsk, de Demidowska arfvingarnes posses sion, år 1859 ensamt transporterade ö:ver millioner pudeller 2!; millioner skeppund. Men så har denna egendom ock en vidd af 640,000 dessätiner eller 70 qvadratmil, och levererar en sjundedel af hela Urals metall-. produktion, deraf 1,100,000 pud (140.000 skeppund) smidt och valsadt jern, 42,000 centner koppar, utom guld och platina, hvil-ken sistnämnda metall egeniligen endast fin: nes å denna egendom. Platina hari många år saknat afsättning, men är nu så starkt eftersökt, att man i Tagilsk förlidet, år ökat produktionen till 4300 svenska skålpund. Priset cirka 200 rdr rmt för skålpundet är ungefär tredjedelen af guldets värde. Den brocnyr jemte karta, som general Rachette utgifvit, imnehåller rörande dessa för oss obekanta trakter äfvensom rörande Norra Asiens flodsystemer särdeles intressanta geograliska och statistiska uppiysningar. i Då vi redan förut gifvit våra läsare del