Aftonbladet – 21 juni 1862, sida 2

att bereda mig ett lyckligt och angenämt lif; hon är en god qvinna — en sann kristen. Det synes mig nu en hel evighet fedan jag första gången såg henneX, sade Stephen; jag mins att jag tyckte henne just vara passande till hustru åt en kringvandrande snickare.? Stephen försökte att tala i sin vanliga skämtsamma ton, men det lyckades ej riktigt, och Bessys småleende dervid var sorgligt, men. det var dock ett leende och lan önskade ifriot att se ett sådant på hennes läppar i afskedsstunden — som om det varit t vid detta afsked. Men han hade alltid haftunderliga och svärmiska infall, och detta var kanske det underligaste af alla, -Får jag inte läsa för dig innan jag går?4 frågade hon. 4Förlåt mig, men jag fruktar att du numera tänker bra litet på bibeln och dess ord.4 Den goda engeln har ju öfvergifvit oss4, svarade han. Får jag läsa 24 STack -— det är mycket vänligt af dig. Bessy satte sig bredvid sjukbädden och läste ett kapitel ur Nya Testamentet, hvarill han mycket uppmärksamt lyssnade. Då hon slutat, sade han med en lätt suck: Det är vackra ord, det der, och de påminna mig om hvad jag försummat, men ag kan ej säga att de särdeles tilltala eller räcka mig. Hvad än mitt öde blir, så tror i ag mig kunna möta det. Detta är tanklöshet, Stephen. Nej. — det är det icke. Skulle du ej vilja tala med mr Parslow.? SJag vet ej om jag kan besvära honom ! ed att komma hit. ; Men jag vet att han gerna skall besöka ig