Aftonbladet – 18 juni 1862, sida 3

pågäende brytning gå varsamt tillväga, fal ler i den ytterlighet att gå alltför långsamt Ty ehuru man nu i många fall tillåter tid ningarne ett mycket friare språk än någon sin förr, skulle dock ett. vida större fält kunna öppnas för publiciteten, och detts måste ovilkorligen ske, om man vill vinna verkliga och stora resultater. En mycket stor svårighet för regeringen är bristen, icke på redbara och verksamma. men på verkligen sakkunniga män för utarbeiandet af dugliga och detaljerade reform förslag. Och när ett sådant ändtligen är färdigt, äro formerna så Widlyftiga, gransk ningarne så många, att åratal gå om innar verkställigheten kommer i fråga. Nr nn UTREIKEN ITALIEN. Från Turin telegraferas den 12 dennes att ett antal ansedda legitimister skulle den 17 dennes samlas hos exhertiginnan af Parma uti Schweiz. Grefven af Chamborc skulle dervid föra ordet och församlinger ansågs blifva mycket talrik. Uti Neapel befarade man ett nytt utbrott af Vesuvius. Vulkanen uppkastar med korte mellantider lava mot trakten af Pompeji och aska i riktning mot Portici. Alla de vänliga kännetecknen ti!l ett snart utbroti voro förhanden. Tidningen Esprit Public berättar, att påfliga regeringen, som af sitt sändebud i Paris, msgr Chigi, blifvit underrättad om, ati markis Lavalette skulle till Rom öfverföra elt nytt, direkt från kejsaren utgående för slag, underrättat sitt sändebud om, att hädanefter wtet förslag som går ut på att förändra vilkoren för påfvens verldsliga makt, skall wil Rom vinna gehör, emedan påfven på intet sätt. och numera mindre än någonsin, kan låna siti öra åt kejsarens önskningar. Pufliga regerin gen hade tillagt, ait hon önskade att msgr Chigi måtte meddela detta åt hvar och en, som är berättigad. att få kännedom derom. Indpendance Belge berättar, att de franska biskoparne i Rom ingått en förbindelse att de, i händelse påfven skulle aflägsna sig från Rom, skola afsäga sig sina hofcharger och lenina sitt säte isenaten, hvars medlemmar de äro enligt författningens bestämmelser. Alla i följd af tilldragelsen uti Sarnico häktade personer hade blifvit frigifna. Nullo hade begifvit sig till Garibaldi, som vistades i Belgirate. Garibaldi, som blifvit utnämnd till hedersledamot af kantonen Genåves skytteförening, hade blifvit med stor hänförelse mottagen i staden Locarno; Skytteföreningens president öfverlemnade till generalen en studsare, och en ungrare, kapten Belo, erinrade Garibaldi om hans löfte att befria Ungern. Garibäldi svårade att han ansåg denna uppmaning såsom en profetia att han snart skulle komma att afgå till Ungern. TURKIET. Omer pascha har till turkiska sändebudet i Wien afgifvit följande rapport, daterad Scutari den 10 Juni: Lördagen den 31 Maj uppbröt Derwisch pascha från Bileke med 18 bataljoner infanteri och 2000 man irreguliera trupper samt en stor transport af lifsmedel. Söndagen den 1 Juni bivuakerade dessa trupper uti Vatnica, och den 2 anföll han Montenegrinerna vid Kittu sämt fördref dem, efter två blodiga träff vingar, ur alla deras befästade positioner. Den 3 intågade han i Niksich. Den 5 stötte Derwisch pascha uti Uskokpasset på en talrik montenegrinsk kår, anförd af fursten sjelf och förlagd uti en stark, af tredubbla verk omgifven position. Derwisch paschas trupper angrepo genast montenegrinerna. törjagade fursten och hans trupper ur alla skansarne samt förföljde de flyende ända ull klostret Ostrog. Uti träffoingen föllo öf ver 1000 montenegriner och slagfältet var betäckt med gevär, yataganer osh tornistrar. På turkiska sidan föllo Salib pascha och vå öfverstlöjtnanter, tillsammans 308 turkiska officerare och soldater. 4 Enligt ett telegram af den 12 dennes hade Derwischk pascha den 10 återvändt till Biechia, och Oströg hade derefter ånyo blifvit besatt af montenegrinerna. Kupolen på den heliga grafvens kyrka i Jerusalem skall återställas af Frankrike och Ryssland gemensamt. Underrättelsen härom ade uti Jerusalem väckt stor sensation. synnerhet bland romarne och grekerna. urekiske. patriarken uti Konstantinopel hade .f alla krafter sökt motarbeta denna plan. AMERIKA. Rebellerna hade den 29 Maj utrymt Co inth. General. Halleck har derom afgifvi öljande rapport, daterad Corinth den 30 Maj: Fiendens ställning och babs Tförskansningar ramför Corioth voro utomordentligt starka. dan kan på sin flykt ej intaga någon star vare ställning. I dåg på morgonen förstörde san en oerhörd massa statsoch privategeniom, krigsförråder, lifsmedel, vagnar, tält n. m. På milslånga sträckor utom stader ro vägarne betäckta med vapen, brödsäcsar med flera saker, hvilka de flyende soliaterna kastat ifrån sig. Ett stort antal fån xar och desertörer hade blifvit förda till sta !en. Gerteral Pope uppskattar deras anta! :1l 2000 man. Beauregard misstror uppenvart sin här, eljest skulle han hafva försvasten så stark ställdings Hans trupper ärc allmänhet mycket modfällda och demoraiseråde. Uti ålla fäktningarne under de sita dagarne hafva de gjort föga motstånd. Newyork Times berättar såsom troligt, att -nionshären framför Richmond skulle öppna öpgrafvar och att g-ofva parrotska belägsogskanoner skulle ditföras från Yorktown. General Butler regerör fortfarande i Neworleans med yttersta militäriska stränghet. nvånarne synas ännu ej hafva gifvit några 2. RÅ es a ARTS fn Aa RR KI RR TRA RR