Aftonbladet – 14 juni 1862, sida 2

rmt pr 1000skarpa patroner, då kronans, fastän af mindre god beskaffenhet, dock kostar 30 rdr rmt. — Medlemmarne af skarpskytteföreningens första och sjunde kompanier samlas i morgon icke å Carl Johans torg, såsom fallet varit de närmast föregående öfningsdagarne, utan å exercislokalen vid Tjärhofsgatan, hvilket vi ansett oss böra särskildt påpeka för den händelse några af kompaniernas medlemiwar skulle förbisett uppgiften derom i annonsen, ——— — Deltagandet för skarpskytterörelsen är för närvarande här i hufvudstaden lifligare än någonsin, hvartilliicke ringa mån torde ha bidragit denaktningsbjudande styrka med hvilken kåren uppträdt vid de sednare söndagarnes öfningar samt, ännu mer, den annandag pingst utförda vackra fältmanövern, allt omständigheter som öfvertygat äfven de klentrognaste, att rörelsen var icke blott en tillfälligt uppflammande entusiasm, utan att den verkligen slagit rot och visat sig vilja blifva varaktig. Bland andra bevis på detta deltagaude för saken torde förtjena omnämnas, att på föreningens byrå å börsen, som hålles öppen tisdagar och fredagar mellan kl. I och 2, hade i går infunnit sig icke blott ett betydligt antal skarpskyltar, som verkställde inbetalningar, för erhållande al egna gevär vid i dessa dagar pågående utdelning af den sednast från Husqvarna till föreningen ingångna leverans, utan äfven en borgare här i staden, som aflemnade en gåfva at 250 rdr till fonden för gevärsprisets nedsättning åt mindre bemedlade skarpskyttar, samt en annan person, som för samma ändamål skänkte 40 rdr. — Vi ha i dag haft tillfälle bese en fana. som blifvit förfärdigad härstädes för Sunds valis frivilliga skarpskytteförening och med morgondagens ångbåt afsändes till sin bestämmelseort. Fanan är af hvitt siden och har blifvit med stor omsorg broderad i silfver, guld och färger af fru Bille (Gamle Norrbro nir 7). ÅA midten är anbragdt staden Sundsvalls vapen, två gevärsgafflar i silfver SA blått fält med en krönt bjelm ofvanom. Japnet omgifves at två korslagda eklöfsqvistar. I hvardera hörnet at fanan är broderad en krona. Från fanstången nedhänge rika kordonger ishvitt silke och guld. Det heia är ett utmärkt vackert arbete. — Mindre teatern afslutar sin verksamhel för detta spelår med de representationer. som gifvas derstädes i morgon och öfver morgon. Till båda represantationerna har genom ny öfverenskommelse med dansö serna Waldenberg deras medverkan blifvit vunnen, hvärjemte talrika fremlingar, som för närvarande besöka hufvudstaden, erhålla tillfälle att se ett par af de franska komedier som gifvits på Mindre teatern med slörsta framgång, nemligen 453 pudrar man folkt, hvilket stycke gifves i mörgon, samt Börd och förtjenst?, som upplföres om måndag. — Det Anderssönska skådespelaresällskaet börjar i morgon sina representationer på umlegårdsteatern med Hedbergs SStockholmsbor på Sommarnöje samtden allbekanta tSvaga sidan. — Rörande eldsvådan vid Sandö har i dag telegrafunderrättelse hit ingått om att elden utbröt i taket öfver sågverkets ångpannor, troligen LAN RA från ugnarne. De nedbrunna byggnaderna äfvensom trä varulagret och inventarierna voro försäkrade alt på något sätt vidare upplysa mr Parslow om sakens sammanhang. tJag hade misstagit mig om bådas vårt sanna bästa — jag har insett attjag ej kunde göra henne lycklig och jag trodde det vara min pligt att säga henne det. Kan ni invända något mot riktigheten af detta handlingssätt? Nej, nejt, sade pastorn i S:t Owens, tvekande; Smen borde ni ej förr hafva insett detsamma? 2 Visserligen, men jeg gjorde det ej. Aterigen ett fel af mig — jag erkihner det. cOch skulle ej några vänliga ord kunna: ställa allt till rätta igen? Aldrig, sir.4 Oech skulle inte... Ni plågar mig mer än ni tror med detta ämne, atbröt Hugo otåligt; har ni då ingen barmhertighet med mig? Mr Parslow insåg fruktlösheten afattfortsätta detta samtal och gick hem; öfvertygad att Bessy Calvertons lif skulle taga en ny riktning och undrande hvart den möjligen skulle leda. Sålunda vandrade nu Bessy och Hugo Speckland för alltid skilda banor, medan båda sökte öfyertyga sig om att det var det bästa för dem. Om så vor, så tycktes dock denna brytning ej verkat något särdeles godt hos någondera, ty de hade Påda förlorat nåa af sin-tro på jordisk lycka, på menskiga naturens goda egensksper. Båda sökte att i arbete och sysselsättning glömma det förflutna, och hon; som borde hafva lidi! mest, var den som först hemtade mod och lärde sig undergifvenhet. Hugo Speckland deremot återgick till sina fordna tvifvel och trodde ej mera på bönens kraft. Hon, som förde honom i Guds hus, bedrog honom ju, och i sitt hjertas bitterhet föraktade han den tröst som bjöds honom der: Han ville så mycket som möjligt återföra de fankar och sysselsättningar som upptogo honom innan han öfverlemnade sig åt sin korta sällhetsSUHF alb IUIESId DESTaHTINSCHA al allltu HHOR: vid Guldsmedsbyttans faktori, enär densamma härstädes lemnas för högst 35 rdr angh PE ATERN RAT