Aftonbladet – 11 juni 1862, sida 3

(Insändt.) Till herrar elementarläraro I riket. Då frikostigheten hos K. M:t och rikets stän der upphäft behofvet af celibat bland rikets ele mentarlärare, tyckes en naturlig pligt hos dess: sednare vara att tänka på sina enkors och fa derlösa barns utkomst och försorg. Inom di serskilta stiften finnas väl enkeoch pupill kas sor, gemensamma för prester och skollärare, mer de årliga utdelningarne derifrån äro högst ringa åtminstone inom det stift insändaren tillhör Böra vi derföre ej söka bereda våra efterlet vande senkor och. barn en bättre lott, om v kusna? och kunna vi det ej? Jo — ach de med lätthet, om vi ej förhala tiden. Låtom os då först och främst uppsäga all fennsknp me. presternas pensionsinrättningar, hvilka alltid fö oss skola blifva mera betungande än förmånliga och i stället förena oss om en för alla rikets cle mentarlärare gemensam; låtom oss sedan till denn: enkeoch pupillkassa årligen inbetala t. ex. 1 procent af vära innehafvande löner, och inor ett tiotal af år skola vi redan ega en disponibe fond af öfver 100-tusen rdr, hvilken sedermer: allijemt bör tillväxa. Nu just är tidpunkten at sätta detta i verket: af de gamle lärarne återst: få, som ej öfvergått i kyrkans tjenst, och af di yngre, som utgör det stora flertalet, äro de fle sta ogifta, ehuru troligen ej många hvarken ön ska eller ämna att alltid förblifva det; — ej många enkor skola derföre till en början be tunga pensionskassan. Må alltså embetsbröder: uppmärksamhet vändas åt denna sak; må den i tal. och skrift diskutetas, samt på nästa all mänha elementarlärare möte blifva en af huf vudfrågorna för öfverläggningarne. Men låtom oss ej förhala tiden. Elementarlärare 4 Linköpings stift.