Aftonbladet – 7 juni 1862, sida 3

miljen skall skörda lönen för all sin kam och anstränghing. På gör en vän, för hvilken åkerbrukaren gätt i borgen, konkurs, och alla familjens förhoppningar gå i qvaf. Egendomen säljes af fordringsegarne, och fadern måste med hustru och barn utvandra till Illinois. Gossen har blifvit yngling och arbetar strängare än förut. Hans kajrakter har utpräglat sig, och det är redan nu lätt att se, att inteifigensen hos honom ;står i förhållande till den utvecklade energien. Lifvad såsom alla anglo-amerikanare jaf den fasta Töresntsen att svinga sig upp, i quibuscumque vis, är hvarje medel godt för honom, så framt det kan föra honom när mare till det önskade målet. Så ofta hans armar icke tagas i anspråk för jorden, använder han tiden till att förfärdiga hägnader och förvärfvar sig snart rykte om skicklighet i detta fack. När det tryter bestäliningar på hägnad.er, bygger han ekstockar, som han säljer i New-Orleans, och för att komma hem igen, utan att göra breseh på sin lilla mkomest, tar han hyra såsom matros på ångbålarne, som gå uppför Mississippi. erpå söker han utbilda sig i skrifkonsten, och när han gjort några framsteg, erhåller han plats såsom bokhällare vid ettjernverk i New-Salem, Genom att begagna den ledighet, dessa olika yrken lemna honom, inhemtar han efter hand de skolkunskaper, som han fråm början nödgats sakna. År 1832 ser man honom i de vestra provinserna uppträda såsom anförare för de frivilliga, bvilka deltogo i fälttåget mot den namnkunniga indianhöfding, som kallades den svarta falken?. Vid sin återkomst från denna expedition inlåter han sig i handels spekulwtioner, och understödd af en kompanjon, inrättar han hvad amerikanarne bevämna en stock eller ett nederlagsmagasin: för alla möjliga kolonialvaror. Men när hans kompanjon deri vill innefatta spiri tuosa, afvisar han detta förslag. Huset går öfver ända, mångwärs besparingar försvinna, och utan att ega ex enda skilling, måste han såsom en äkta iyekojägare ånyo börja ruila sin sten uppför berget. Molgången förmår dock ej göra den unge n modfälld; han söker en postnst och får den. Men som denna tillfredsställer hans diktan och traktan, köper han sig ea londtmätarekedja och ett vattenpass och uppträder som landimätare. Från den stunden har han wllräckligt till en tarflig utkomst, men han närer mera vidtutsväfvande planer. På de fristunder hans postmästaretjenst skänkle honom, egnade han sig åt lagutudiet mec bjelp af de böcker han hvarje arton lånade och följande morgon återlemaade, emedan hans torftiga omständigheter förbjödo honom köpa de nödvändiga böckerna. Etter fyra ärs flitigt arbete och studium egde hav frige kunskaper för att låta inskrifva sig bland advokaterna och slog sig ned i Springfield. Men hvar finns väl den amerikanska jurist, som ej drömmer om politik och ministerportföljer? Det kunde ej så fel, att vår unge man också var upptagen af dylika planer. Ödet, som upptäckt hvad som bodde i honom, ställde sig nu i eu ovonlig förmågas tjenst, och genom lyckans biständ tar han år 1847 plats bland unionens representanter i Washington. I dennz ställning riktar han allus uppmärksamhet si kraftigt på sig, att det republikanska kov ventet utpekade honom till president. Mer är 1858 väljes Buchanan till president, och denna hedersplats undgår denna gång kentuckiern. Vi lemna honom här några år ur sigte. Men 1862 komma vi till Washington. Låton oss träda in i det s. k. hvita huset, detta ståtliga palats, som har fått sitt namn af den marmor, hvaraf det är bygdt. I audi enssalen se vi en högväxt wan; efter gi vana lutar han hufvudet åt ena sidan, oci alltid håller han händerna på ryggen; är ful, och hans fulhet har blifvit ctt ord språk, men hans ögon blixwa, de Jigg: djupt in under de utstående ögonbrynes och hans höga panna har en ståtlig utveck liog. Han stiger fram och räcker oss er bred hand, som trycker vår med en kraj: och en hjertlighet, som är ett af ameriksnarens kännetecken. Denne man är den lille jordbrukaren, hägnad:och båtbyggaren, bokhällaren, köpmavaesv, posttjenstemannen, landtmätaren och advokaten, det är Förenta Staternas president: Abrahar Lincoln. Soeeser me ER Wonitor-Merrimacska idåer.