Aftonbladet – 7 juni 1862, sida 3

en begagnade rörpennorna, och två tuschstycen, ett rödt och. ett svart, knappåst anlitade ännu. — En knif af gul brons är märkvärdi för sin vackra form och sin skarpa egg. — Pi arbeten i ädelstenar förekomma tre profstycken af utmärkt skönhet, och som kunna tjena till utgångs unkter i konsthistorien, emedan hvart och ett har sitt särskilda dato. Det yngsta är en fyrkantig amulett i grön spat, som bär namnet af en embetsman under faraonen Osorchon I, hvilken regerade för 3760 år sedan; gudinnan Hathors hufvud ses i upphöjdt arbete på detta smycke. Ett motstycke härtill är ett halssmycke i krysopras, som föreställer en hvilande Nil-gås; andra sidan innehåller namnet af prinsessan Nefrura, en dotter till faraonen Tutmes III; denna juvel förfärdigades alltså för minst 3360 år sedan. Upphöjd slipning i hård sten förekommer emellertid från en långt äldre tid; beviset har man här i en liten fyrkantig amulett afsardonyx med namncehiffern Amenemtre III, som tillhörde 12:te dynastien. Denne faraon, känd såsom grundläggare till den ryktbara labyrinten, hörde till den mäktiga ätt, som betäckte egyptiska riket med praktbyggnader från Tanis till Nubiens yttersta , före des. k. Herdekonungarnes invasion. På amulettens frånsida föreställes monarken, öfverändakastande en fiende. Denna sida, såväl som namncehiffern, är i förajnpad gravyr; men i upphöjdt arbete ses på framsidan bilden af en egyptisk man, sittande framför ett altare, och namnet Harbes. Ehuru denna sardonyx håller blott omkring !, tam, kan man ändå derpå tydligt urskilja den särskilda stil, som utmärkte denna period af Egyptens bildande konst. Bland samlingen förekommer äfven att vackert mumiekistlock, lackeradt gult, och en skål af bränd lera, med bjert blå glasering; en pall af trä, enkel till form, men märkvärdig för sitt välbehållna skick. Prins Ignaz Zgull. grefve Tyszkiewiczs reskamrat, har förärat musået en griftpapyrusrullei hieratisk skrift, genom sin fullständighet värd en plats i museet. — Af Samhällets olycksbarn af Victor Hugo har nu 6 delar utkommit. Delarne 3 och 4 bära såsom andra afdelningen af hela arbetet hufvudtiteln Cosette (så hette nemligen Fantines barn). Den förra delen sönderfaller i afdelningarna Watterloo, Skeppet Orion, Uppfyllelsen af det åt den döda gifna I ftet, samt Gorleaus gamla hus; den sednare har underafdelningarna: En stilla jagt, Lilla Picpis, Parenthes och Grafvarne taga hvad man ger dem. Delarne 5 och 6 bilda tredje hufvudafdelningen af arbetet under öfverskriften Marius, och den förra af dessa sönderfaller åter i kapitlen: Paris studerad i dess atom, Den store borgaren, Farfar och sonson, ABC-vännerna samt Olyckans förträfflighet under det att den sjette delen består af de tre böckerna Två stjernors konjuntion, PatronMinette och Den dåliga fattige. Till de båda första delarne ha redan illustrationer utkommit. Hittills innehålla dessa de sju mest framstående typerna. — Romanens historia af A. Chassany är för närvarande under utgifning i Paris. Första delen handlar om romanen hos grekerna och romarne, samt om medeltidens novellitteratur. — En tredje del till Faust — mun tyvärr ej af Goethe. Faust. Der Tragödie dritter Theil in drei Acten. Treu im Geiste des Zweiten Theils des Goetheschen Faust gedichtet von Deutobold Symbolizetti Alegoriowitsch Mystifizinsky är titeln på ett arbete, som inom kort utkommer och hvarom förläggaren yttrar: Denna skapelse af en at de snillrikaste (!) författare, hvars rätta namn läsaren lätt kan gissa, skall hänföra, framkalla skratt och rysning och torde utan tvifvel få mycket stark afsättning. Arme Goethe! huru ofta skall man ännu misshandla dig! — Alexander Herzens arbete Le mondelrusse et la Revolution är nu fullbordadt med den I utkomna tredje delen, hvilken innehåller: Aprös Vexil. Moscou, le Depart (1840—45); de båda förra delarne, hvilka äro nästan alldeles utsålda, innehöllo: La Famille, V Universite, la Prison, V Exil, la Jeune Russie (1812 1840). — Histoire de la Terreur. Detta intressanta tema behandlar Mortimer Ternaux i ett arbete, hvars första del nyligen utkommit. Den icke särdeles lätta frågan: när började skräckIdet? besvar författaren sålunda, att han för. lägger dess början till den 20 Juni 1792, således vå månader efter den olycklige Ludvig XVI:s löd, men på en dag, som ledde och stärk e tanken på en skamlig kränkning af alla lagar och lå den anda, som karakteriserar det derpå följanle skräckväldet, redan lät skönja sig. Förfatarens arbete grundar sig helt och hållet på auentiska urkunder och många förut icke utgifna nandlingar. — Galerie RavenE i Berlin. Farhågorna. utt detta galeri efter sin grundläggares död delvis eller i sin helhet skulle säljas, bekräfta sig ty arfvingen af och chefen för huset Jacob laven söner komp., herr Louis Ravenå har yligen beslutit sjelf öfvertaga detaf hans konst UIskande far efterlemnade galeriet, sådant det vefinnes, och hädanefter såsom hittills låta det n gång i veckan stå öppet för allmänheten. — En författarinna ur la haute volge. Et nom de högre sfererna i Paris mycket bekant örnämt fruntimmer har under psendononyme: Madame Marcelly skrifvit en täck komedi: Les nontons de Panurge, hvilket nyligen uppfördes : Jertadoursalen och vann stort bifall. En mar isinna, som flera gånger blitvit bedragen i kär ek, har svurit hat till mankönet, och i dett at uppfostrar hon, biträdd af en väninna, e ika sinnad grefvinna, den unga faderoch mo a Susanna. Dessa tre fruntimmer lefv: fstängda från verlden och från allt umgänge me: nän, undantagandes två något till åren komn nner, markisen och chevaliern, hvilka förö! igt icke önska någonting bättre än att icke bl törda i sitt trictracparti efter middagen. Me, rarkisens unge inspektor åstadkommer en tota olution i detta Stilleben. Först vinner ha sannas hjerta, som är mindre stålsatt mo rlekens intryck, än hennes uppfostrarinnort )erefter vinna båda gemensamt ppipstna afmar Nr. ket ch DJ NER te fr Ja VR NOR RH RER