Detta skref Geijer på sina äldre dagar. Det var det resultat hvartill en stor och ädel ande hade kommit i sökandet af sanningen. Enär dessa hans tankar ej äro öfverensstämmande med den formulerade bekännelsen: och då han var, väl icke capitularis men consistorialis, hvarför kom då icke någon af dem, som nu ropa sitt kors fram emot honom? Månne det var de en väldig kämpe, för hvilken man fruktade: att han var! de på bl sc öl h: se Te lil ke att inlåta sig i strid. — Tankar sådana som jri dessa af Geijer äro födda af den allvarliga d forskningen och många finna sig tillfredsställda af dem, medan andra stödja sig heldre vid den formulerade bekännelsen, ett förhållande som bevisar, att om också målet är ett, så kunna dock vägarne dit vara mycket olika. Fördragsamheten mot olika tänkande borde i första rummet finnas hos religionslärarne, och vilja de bekämpa en annans mening, då bör detta ske på öfvertygelsens väg. Framför allt borde de icke gå utom de gränsor, som lag bestämmer, ty då bidraga de sjelfva att spränga sönder den byggnad, som de ifra för att hålla tillsamman. —— — Det har nu upplysts, att den för någon tid sedan omtalade dagboken vid Bärebergs gästgifvaregård i Skaraborgs län, der den gamla paragrafen om skyldighet för resande att vara försedda med pass var bibehållen, var ett exemplar af det gamla dagboksformuläret, som af förbiseende blifvit begagnadt. Sedan nemligen justitiekanslersembetet anbefallt konungens befallningsha!vande till sig insända dagboken vid nämnde gästgifvaregård för April månad innevarande år, samt tillika upplysa huruvida enahanda reglor, som uti densamma befintliga, äro meddelade för samtliga gästgifverier inom länet, har Konungens befallningshafvande aflåtit följande svar: Till svar å skrifvelsen den 10 innevarande månad får Konungens befallningshafvande öfverlemna dagboken för nästligtne April månad vid Bärebergs gästgifvaregård i Wiste härad, samt i afseende på den förmodade anledningen till densammas infordrande dels fästa justitiekanslersembetets uppmärksamhet dervid, att de uti bilagde dagbok utfärdade reglor äro tryckte den 30 September 1859, dels ock med hänvisning till bifogade skrifvelse från länsmannens i Wiste hä rad, expeditionskronofogden A. J. Bergmark, upp: lysa att de dagboksreglor, hvilka nu vid samtlige gästgifverierne inom länet användas, äro tryckte den 31 December 1860 och till innehållet fullkomligt öfverensstämmande med hosföljande blankett, hvarutur föreskriften om resandes skyldighet att uppvisa pass för fönteifvaren är utesluten. Sistnämnde reglor hafva ock allt sedan den tid de trycktes varit ut.lelade till kronobetjeningen för att vid gästgifverierna begagnas. Bergmarks åberopade förklaring innehåller, säger Mariestads Weckoblad, att i fö!jd af förbiseende, de äldre dagboksreglorna endast vid förutnämnde gästgifveri kommit att begagnas, derigenom dock icke för någon olägenhet uppstått. — Å ångfregatten Vanadis äro kommenderade premierlöjtnanterna J. H. Ankarcrona, N. A. Fischerström, M. v. Krusenstjerna och F. A. Palander; sekundlöjtnanterna G. af Trolle. C. F. Ekerman, H. G. Nordensköld och C. 0. F. Ljungqvist. — Lastgaleasen Flickan utrustas och klargöres samt provianteras för 2 månader; chef: premierlöjtnanten E. A. Embring. — Kommerskollegium har meddelat fabriksidkaren i Hamburg Edmund Smith åtta års patent å en af honom uppfunnen, ny och egendomligt konstruerad gasmätare. — Af Tidning för trädgårdsodlare har Juni häftet utkommit. Det innahåller: Skolning af plantor; Om bladväxternas kultur och deras an: vändande uti trädgårdar; Om hyacinthodling på fritt land; Förenadt vinoch växthus; Köksväxtodlingen vid svenska trädgårdsföreningen 1861 (slut) ; Minneslista för trädgårdsodlare i Juni; Frågor framssällda till allmänt besvarande; Litteratur; Notiser; Diverse. — Vattenhöjden i Mälaren har, enligt vid härvarande sluss gjorda observationer, sedan förliden lördag sjunkit 2 tum och vari dag på f. m. 14 fot 5,5 tum. I Saltsjön var vattenhöjden vid samma tid och ställe 13 fot 4 tum. LITTER ATUR TID NING. Innehåll: Plongs samlade dikter. — Fryxells Be rättelser ur Svenska historien, trettionde delen: Ul rika Eleonoras regering — Johnstons Kemiska bilde; ur det dagliga lifvet, öfvers. af A. Gumeelins. — W Kjellgren, Frenologien i sammandrag. — Litteratur och konstnotiser. Plonugs samlade dikter. Samlede Digte af Carl Ploug. Kjöbenhavn 1862 (528 sid. 12:0.) Det är nu ett par årtionden sedan mar inom den litterära verlden med mycken if ver kämpade om berättigandet för den s. k. politiska poesien, som då isynnerhet florerade i Tyskland och mot hvilken den este tiska kritiken uppträdde, under påstående. att poesi och politik äro alldeles oförenliga. då den förra blott har med det ideala ati skaffa, den sednare deremot är praktisk och groft empirisk och att sälunda den politiska poesien vore en förderflig afart, för atticke säga vanart inom poesien, en rhetorik, som för sina allt annat än poetiska tendenser. begagnade sig af poesiens namn och former. Den plitiska poesien besvarade dessa invändningar, hvilka kraftigt understöddes genom maktspråk och förföljelser från regeringarnes sida, genom samma slags motevisning, som användes af den grekiske filosofen, som då han hörde en sofist mycket lärdt och. spetsfundigt bevisa rörelsens I omöjlighet, steg upp och rörde sig midt för hans näsa. Den plitiska poesien vexte och utvecklade sig så mycket och slog så mäktigt an på allmänheten, som förut en tid bortåt hade börjat bli nästan likgiltig för le vi TE la id si li p si fr 0 1; u så EDR OR