ELISABETH CiLVERTON ). Hm, inte så punklig som jag föreställde mig. Jag skulle tagit henne för en så ordentlig och noggrann person, alt hon ej på en minut skulle missräkna sig. Jag skulle trott — der är hon! En hastig knackning på yttre dörren tyckt2s tillkännagifva det omtalta fruntimrets ankomst, och mr Parslow skyndade att öppna för henne. Elter ett ögonblick återvände han, gnuggade händernavoch anmälde med hög röst och ett fryntligt småleende. Mina herrar och damer, här är det fruntimmer som jag nyss talade om. Detta fruntimmer visade sig nu, åtföljd af mrs Wessinger, och Bessy sprang upp med ett glädjerop. Oh, min köra, älskade kusin Mary, så glad jag är att få. se dig!X cOch så glad jag är med, min älskade Bessy ... och så du har växt... och... jog tror knaj pt att jag skulle känt igen dig ... och så du skrynklar till min krustlorskrage; men d.t gör detsamma, en kyss till, min älskling 14 Mary Davis stämma blef vid de sista orden något osaker och ett par tårar rullade utför hennes kinder. 4Jag är inte mera så stark som förr, sad: non sedan båda öfvervunnit sin rörelse vid c ita så efterlängtade möte; tid och sorg: r hafva försvagat min själsstyrka.4 Bessy såg på henne och märkte nu först 8t hon var se. lädd. SMorbror 1 avis? utropade. hon. ) Se A. B. n:r 67, 63, 70—72,74-—79, 81—83; 87:88; 90, 92, 95—97) 99—102, 104—106, 108; 111, 113; 115—117, 119, 121—122, 124—