Aftonbladet – 3 juni 1862, sida 2

kring ståendes förvåning, Csamt för framtiden öfvergifvit sin vanliga sysselsättning. Jag har lyckats förskaffa henne en god plats som sällskap och hushållerska hos en af mina bekanta. CAck! utropade mrs Speckland, hvad skall det då blifva af mig, när jag får mina attacker! Huru min fru, ni skall ju bege er ut på landet, der ni väl skall få vara i fred för alla slags attacker! svarade mr Parslow. Det är jag inte alldeles säker på. Men är det inte en glädje att veta det ep vän, som förut endast med bekymmer drog sig fram i verlden, nu blifvit alla dessa bekymmer qvitt? Mrs Speckland suckade. Det torde väl så vara, men hon hade ändå förlorat en pålitlig vän, som tröstade henne i sorgliga stunder och som med tålamod mottog hennes missnöje när det onda var öfverståndet, och hvars hjelp och råd hon äfven för framtiden, i sin landtliga bostad påräknat. cOch samma person, ett yngre fruntimmer, önskar att erhålla något mera jemnårigt sällskap än den godå mrs Wessinger, och jag trodde att Bessy skulle passa dertill. Bessy skall ju en vacker dag gilta sig, och efter de mest värderade och Päst åtlydda lagar i dylika fall — jag är juganska väl hemma i sådant — så böra ej ett ar älskande vara för långt åtskilda. cOch fruntimret ... började Lucy. Fruntimret kommer sjelf hit i afton, svarade mr Parslow; jag väntar henne omkring klockan åtta. Klockan är väl ungefär s mycket nu, tillade han och trefvade af gammal vana i vestfickan efter det förlorade pläteruret som nyårsdagen gick sin väg och åkade i dåligt sällskap. Hon slog nyss åtta. (Forls.)