Aftonbladet – 31 maj 1862, sida 2

ELISABETH CALVERTON ). tcJag skulle vilja strypa dig, du gamle missdådare, som säljer en ärlig mans lif på detta sätt. Ser ni ej; sade ban till polismännen, att det blott är den utsätta belöningen, som sändt den ormens giftiga tunga emot mig, och att allt-hvad han sagt är en väfnad af lögner, som han sammansatt för att komma åt penningarne?4 ; Nå, följer ni med godvilligt? Javisst. Jag är alldeles oskyldig och är ej mera rädd för galgen än ni.4 . Han såg sig om efter Bessy, som darrande och med opkutippta händer åsett detta vppträde; men den afskedsblick han jar henne var hvarken vänlig eller faderlig. Polis männen förde honom ut på gatan, logo honom ena under hvardera armen samt begåfvo sig på väg, omgilna af en svärm gatpojkar, som under skrik och hurrarop beredde sig att åtfölja den hederlige Dick och hans bevakning huru långt som helst. Charles Edvin qvarstannade en stund, notan att blifva bemärkt, i arbetsrummet vic Seymour Street, ty man var sysselsatt med Bessy, som utbrustit i ett slags konvulsivisk gråt. Då Hugo slutligen lyckats lugna henne genom framställningen af att hon und: sluppit alla faror, föllo hans blickar på Charles Edvin. Fe närvaro här är öfverflödigt, sade an. Jag kan nog tro det — kan nog tro det, ) Se A. B. n:r 67. 68, 70—72, 74—79, 81—83 87, 88, 90, 92, 95—97, 99-102, 104—106 108, 111, 113, 115—117, 119, 121 och 122.