Aftonbladet – 28 maj 1862, sida 2

— Danske konungen har tecknat sig såsom värd för 25 af de väntade svenska och norska studenterna, hvilka han ärnar ervjuda en bostad i Kristian VII:s palats på Amalienborg. — Malmö stads invånare ha beslutat att bjuda de nordiska studenterna till en dejeuner på Knvtssalen vid deras genomresa till Lund. . — På ett möte i Kongsbacka den 17 iennes bildades en folkskollärareförening, omfattande folkskollärarne i Fjäre och Wiske ! kontrakter. i — Under titeln: Till valmännen i huf-, vudstadens första valdistrikt, Redovisning för uppdraget att vara riksdagsman i vällofl. i borgareståndet vid 1859—1860 årens riksdag?, har hr L. J. Hierta låtit trycka sina ander förra riksdagen väckta motioner ochi afgifna yttranden. I en inledning till denna; mling förklarar hr Hierta, att då det på! dnare tiden börjat komma i bruk äfven i: årt land, att de valda representanterna efter slutadt riksmöte aflägga en redogörelse för sitt uppdrag, skulle han ansett det i sin ordning alt vid ett särskildt sammanträde med ; valmännen aflägga en sådan redogörelse,! men han har varit derifrån förhindrad af den; anledningen att någon öfverenskommelse,; derom mellan. hutvudstadens samtliga riksdagsmän icke varit träffad. Den pålitligaste; redovisningen för det sätt, hvarpå uppdraget blifvit motsvaradt, kan för öfrigt — säser hr Hierta — sökas i ståndets protokolter; men då dessa äro alltför voluminösa: och dyra att anskaffa blott för intresset att: göra sig underrättad om hvad den ene eller; andre representanten yttrat i några vigtigare ; frågor, -har hr Hierta trott det icke vara; slämpligt att ur de tryckta protokollerna j sammanföra i ett band ett aftryck af sinaj motioner och anföranden om alla vigtigare riksdagsfrågor. Sedan den aktade representanten härefter i rfgilvit i största korthet sin politiska trosbekännelse motiverar han sitt handlingssätt ; i statsanslagsfrågor, i norska frågan, i reli-; ionsfrihetsfrågan och i jernvägsfrågan. Innehållsförteckningen visar att boken (282 sidor i stor oktav) innehåller 12 motioner; och en stor mängd anföranden rörande 58 särskilta frågor, om en del af hvilka hr Hierta ; aft anledning yttra sig flera gånger under riksdagens lopp. — Ett hundraårigt jubileum af ganska ij sällsynt art firades i Helsingfors den 20, dennes. Brukspatron F. W. Frenckell hade: vemligen till en festlig måltid å Hötel de; Russie inbjudit ett större antal gäster i anedning af den bekanta Frenckellska boktryckerifirmans hundraåriga tillvaro. — Firmans stamfader var Johan Christoffer Frenckell, hvilken på 1750-talet ifrån Tyskland ifverflyttade till Åbo, der han genom köp! rörst blef delegare uti det kongl. akademiska boktryckeriet, samt sedermera ensam gare och sålunda akademisk boktryckare, såsom han å de 1762 ifrån hans officin utsångna tryckalster benämnes. Firman har 3edermera oafbrutet öfvergått från far till äldsta son. Då universitetet efter Åbo brand 1827 flyttades till Helsingfors, följde äfven less boktryckeri och boktryckare. med. Frenckell förtfor dock att äfven i Åbo idka boktryckeri och bokhandel... Oaktadt de stora förluster, som firman vid Åbo brand vjorde, har den dock genom redbarhet, skicklighet och idog verksamhet grundlagt n betydande förmögenhet. Det stora maskinpappersbruket, Finlands första, i Tammerfors är dess verk; landets enda stilgjuteri är genom den grundlagdt; en mängd bibelupplagor på finska och svenska, allt akademiskt tryck under ett sekel, samt en mängd förlager af särskilda slag bära vittne om firmans vidsträckta verksamhet. — Ångkorvetten Orädd passerade eftermiddagen den 19 dennes genom Sundet från Kattegat, bogserande svenska korvetten Lagerbjelke. — De två af ångslupsbolaget Förenin gen? vid Lindholmens mekaniska verkstad i Göleborg beställda ångsluparne hitkommo i går eftermiddag. Sluparne, som äro bygda af jern och försedda med hvar sin propellermaskin om 5 hästkrafter, mäta 50 fot i längd och 11,3 fot i bredd samt äro, enligt vederbörligt besigtningsdokument, tillåtna att taga ombord 90 passagerare. Dessa :slupar äro onekligen, i anseende till sin bredd, de beqvämaste bland alla här förut befintliga öppna ångslupar. Deras namn äro Birger och Jarlen samt komma från och med morgonda en att underhålla persontrafiken mellan Strömparterren och Djurgården. Resan från Göteborg och hit kanalvägen har med dessa slupar tillryggalagts. på 50 timmar. Såsom ett bevis på den hastiga tillväxt detta kommunikationsmedel gjort i hufvadstaden. torde i sammanhang härmed böra anföras, alt sedan hösten 1859, då de första ångsluparne, Gustaf och Hulda, (Ettan och Tvåan funnos redan några år förut) hitkommo och sattes i gång mellan staden och Liljeholmen, hvarje år oupphörligt nya ångslupar tillkommit och nya kommunikationslinier öppnats både å Mälaren och Saltsjön,