Ni behöfver, efter ert giftermål med Hugo, ej mera frukta för er far; ni får den bästa make, ty Hugo är af naturen god och ut: vecklar sig allt mera i en ädel riktning. Ni skall blifva lycklig och ni skall lyckliggöra honom. För hans skull ber jag er också betänka er, innan ni stöter honom bort; för hans skull, ty ingen har hittills förstått eller rätt uppskattat honom, och endast för den han älskar, så som han skall älska sin hustru, utbreder han9 en gång sitt ädla och rika bjertas skatter. Om ni ger honom ett gynnande svar skall han genast blifva mycket förändrad; i motsatt fall, sluter sig hans hjerta, hans sinne och förblifver så 1 hela hans lif. Han skall kanhända till utseendet med lätthet bära denna motgång, men var viss på, att ingenting i verlden skall utöfva så mycket inflytande på honom, smärta honom så mycket, som ett afslig från er. Hvarföre talar ni så ifrigt till hans förmån? utbrast Bessy, som under tiden hemtat sig. Det är ju att behandla honom som ett barn, att anse mig... 4Jag erkänner att det synes så, men, Bessy, jag har mina skäl för att åtaga mig ett värf, otacksamt i sig sjelft och som Hugo säkert skulle harmas öfver mera än ni till och med. Skäl, som ej äro att förakta. Vill ni ej framställa dem? Icke nu, sade Stephen och -sammanpressade läpparne samt såg ändå mera oafvändt in i den glödande kolhögen, som om a med svårighet läste dess eldröda hieroer. EXV ni aldrig säga mig edra skäl? tCFramdeles kanhända. Bed mig blifva e brors husträ, sade Bessy. med stigande rörelse, och jag skall svara ja.